Interest Groups and Government Policy. A Political Economy Analysis

Abstract: Popular Abstract in Swedish Politiska beslut föranleder ekonomiska agenter att organisera sig i intressegrupper och att agera strategiskt både i ekonomiska beslut och genom lobbyingaktiviteter, för att förbättra den situation som uppstår till följd av politiska beslut. Denna avhandling består av fyra artiklar som behandlar olika former av intressegruppsinflytande under olika institutionella former. De två första behandlar två relaterade modeller med institutionaliserat politiskt inflytande i form av korporativism, där intressegrupper har möjlighet att påverka politiken från insidan. Artikel tre och fyra behandlar motsatsen, politiskt inflytande från utsidan. Det finns flera möjligheter att påverka politiken från utsidan. De tre mest omfattande aktiviteter som intressegrupper genomför är de som syftar till att övertyga politiska beslutsfattare om den egna gruppens ställning, att utbilda och informera allmänheten, och att bidra finansiellt till politiska kandidater genom kampanjbidrag. Kampanjbidrag är reglerade sedan länge i västliga demokratier. Ett antal europeiska länder begränsar utgifter i kampanjer, medan USA begränsar donationer. Trots regleringar så är pengar och politik intimt förknippade och speciellt i USA, även fenomenet också är välkänt i tex. Italien, Storbritannien, Japan, Indien och Brasilien. Avhandlingens två sista artiklar behandlar effekten av att sprida selektiv information till allmänheten i kombination med att bidra finansiellt till politiska kampanjer. Den första och andra artikeln behandlar ekonomiska effekter av en korporativistisk samhällsorganisation i ett spel mellan en fackförening och regeringen. Analysen visar att en korporativistisk samhällsorganisation är mer effektiv i en stabil ekonomisk omvärld, men i en mer volatil ekonomisk omvärld är resultaten från en korporativism obestämda. Vidare analyseras effekten av ett kompletterande antagande att bidragsnivån inte får överstiga nettolönen, i ett spel mellan fackföreningen och regeringen. Givet denna restriktion ger en korporativistisk samhällsorganisation alltid lägre nettolöner. Resultatet från spelet i termer av a-kassa och arbetslöshet är emellertid obestämda och beror kritiskt på fackföreningens preferenser och inte på regeringens preferenser. Den tredje artikeln analyserar relationen mellan ojämlik inkomstfördelning och tillväxt. En situation där intressegrupper kan påverkar väljare genom att sprida selektiv information jämförs med fallet där intressegruppen också har möjlighet att bidra finansiellt till politiker. Beroende på hur väljarna reagerar på användandet av kampanjbidrag i valrörelsen kan informationsspridning och finansiella bidrag fungera som komplement. Om så är fallet minskar risken att lobbyingaktiviteter förhindrar tillväxt när kampanjbidrag tillåts. Den fjärde artikeln analyserar en modell med två politiska kandidater och konkurrerande intressegrupper som kan sprida selektiv information och bidra med kampanjfinansiering. Ett centralt resultat är att konkurrerande informationsspridning reducerar både mängden information och storleken på kampanjbidragen. Det indikerar att informationsspridning från finansiellt svaga intressegrupper kan ha stor effekt på möjligheterna för finansiellt starka intressegrupper att påverka politiken.