Care Need Index, Social Deprivation and Health. Epidemiological Studies in Swedish Health Care

Abstract: Popular Abstract in Swedish Kan vårdbehov mätas? Under de senaste decennierna har studier från olika delar av västvärlden kunnat visa att det finns skillnader mellan olika sociala klasser i sjukdomsförekomst och förtidig död. Sådana skillnader finns även i Sverige, trots att politikerna sedan länge satsat på utjämning av klasskillnader och vård på lika villkor för alla. Den ekonomiska tillväxten har försämrats sedan början av 1990-talet och det har därför blivit allt mer angeläget att fördela sjukvårdsresurser där de bäst behövs. Projektets övergripande mål har varit att konstruera ett mått som kan användas för att mäta vårdbehovet i bostadsområden med varierande befolkningssammansättning. Detta mått har vi kallat CNI, Care Need Index (vårdbehovsindex). En tredjedel av Sveriges 4 500 distriktsläkare fick besvara en enkät angående vilken betydelse åtta olika demografiska faktorer hade för deras arbetsbelastning. Faktorerna som skulle bedömas var: äldre ensamstående, små barn under fem år, icke-facklärda arbetare, arbetslösa, ensamstående föräldrar, trångbodda familjer samt personer födda utomlands. Läkarna fick skatta faktorerna på en skala från 0 till 9, där 0 innebar att det inte var någon belastning och 9 att belastningen var stor. Hela Sverige är uppdelat i drygt 8 500 små statistikområden. Den procentuella andelen av de olika grupperna i statistikområdena har hämtats ur flera register. Vi har beräknat de olika områdenas CNI med utgångspunkt från dessa data och läkarnas skattningar. Välbärgade områden har låga CNI, medan socialt utsatta områden har höga CNI-värden. För att kunna bedöma om CNI kan användas för att mäta vårdbehov har vi undersökt sambandet mellan CNI och psykisk sjukdom, död i hjärtsjukdom samt totaldödlighet i Malmö. Individer som bor i socialt utsatta områden har en 2 - 3 gånger förhöjd dödsrisk jämfört med dem som bor i välbärgade områden. Under den studerade 5-årsperioden minskade dödligheten mest i välbärgade områden. Inläggningar på sjukhus på grund av psykisk sjukdom eller missbruk var 5 - 10 gånger vanligare bland människor som bor i områden med höga CNI-värden. Våra studier har visat på ett klart samband mellan socialt utsatta bostadsområden och ökad sjuklighet. En orsak till detta förhållande kan vara att sjuka, arbetslösa eller andra socialt utsatta individer flyttar till sådana bostadsområden. För att belysa sambandet mellan olika individuella faktorer och områdesfaktorer har vi i tre studier använt data från ULF (SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden i Sverige). Varje år sedan 1974 intervjuas 6 000 - 8 000 slumpmässigt utvalda individer i åldrarna 16-84 år (obundet slumpmässigt urval) De intervjuade får besvara frågor angående utbildning, arbete, ekonomi, bostad, livsstil, fritid och hälsa. Vi har studerat självskattad hälsa, långvarig sjukdom, livsstilsfaktorer såsom vikt, rök- och motionsvanor utgående från ULF 1988-89 som innehöll ett utvidgat frågebatteri om livsstil och hälsa. I uppföljningsstudien använde vi data från ULF 1988-92. Individernas sociala klass baseras på yrke eller utbildning. Eftersom det finns uppgifter om bostadsadress har vi kunnat matcha ett CNI-värde till varje individ. Därigenom har vi kunnat koppla individuella faktorer med en omgivningsfaktor. Eftersom vi då använder faktorer på både individ- och områdesnivå har vi utnyttjat en hierarkisk modell (eller multi-level modell) för att kunna skatta de olika faktorernas betydelse. Det fanns klara samband mellan individuella faktorer (t.ex. utbildning, ekonomi, socialt nätverk, rökvanor och motion) och sjuklighet och död, men det fanns även ett samband med bostadsområdenas sociala karaktär. Detta innebär att individer som i en variabel har samma nivå mår bättre i mer välbärgade bostadsområden. Vår undersökning visar att CNI kan användas för att identifiera socialt utsatta bostadsområden som också hade en ökad förekomst av ohälsa. Genom att använda detta instrument har vi kunnat visa att det finns ett samband mellan områdets struktur och invånarnas hälsa. Detta ger möjligheter till riktade insatser i utsatta områden utan att enskilda individer pekas ut. Slutligen kan sannolikt bostadsområdets karaktär inverka på individernas hälsa. Fortsatt longitudinell forskning krävs för att man skall kunna uttala sig om orsakerna.