Assessment and Treatment of Patients with Fibromyalgia Syndrome. Quantitative and Qualitative aspects

Abstract: Popular Abstract in Swedish Fibromyalgisyndromet (FMS) karakteriseras av långvarig utbredd värk och smärta, ofta följt av trötthet, stelhet och sömnsvårigheter. Symtomen anses kunna förvärras av fysisk eller psykisk överbelastning. Orsakerna till uppkomsten av FMS är inte kartlagda, men utvecklingen av tillståndet och graden av upplevda svårigheter anses kunna bero på flera sammanlänkande mekanismer. Numera används American College of Rheumatology -kriterier från 1990 för klassifikation av FMS i vetenskapliga studier. Dessa kriterier omfattar smärtanamnes och undersökning av definierade punkter i muskelvävnaden. Det huvudsakliga syftet med denna avhandling var att skaffa ytterligare kunskaper om FMS-patienters funktionella begränsningar och upplevda aktivitetsbegränsning (disability) samt och att utvärdera effekterna av fysisk träning och patientundervisning utifrån sjukgymnastens perspektiv. Majoriteten av FMS-patienterna rekryterades från primärvården. Avhandlingen består av sex delarbeten. Den första studien avsåg att undersöka funktionella fysiska begränsningar hos FMS patienterna genom att använda standardiserade funktionella test. Värdena erhållna vid mätning av FMS-patienterna jämfördes med värdena för ålders- and könsmatchade friska individer (studie I). En litteraturstudie om mätinstrument gjordes (studie II), följd av utvärdering av tillförlitligheten hos utvalda funktionstest vid FMS (studie III). Ett antal FMS patienter intervjuades, med syftet att erhålla djupare kunskaper om hur patienterna erfar sina symptom i det dagliga livet. Intervjuerna analyserades med en fenomenologisk metod (studie V). Två randomiserade, kontrollerade behandlingsstudier utfördes. Den första avsåg att studera effekterna av 6-veckors patientundervisning (studie IV). Patienterna randomiserades till en grupp som deltog i undervisning vid 6 tillfällen, en grupp som utöver undervisning även erhöll instruktioner om töjning av muskulatur, och en kontrollgrupp som varken fick undervisning eller träningsinstruktioner. Behandlingsstudie nummer två avsåg att utvärdera utfallet av individuellt anpassad träning i varmvattenbassäng under 6 månader kombinerad med patientundervisning vid 6 tillfällen (studie VI). Resultaten visade att FMS patienterna hade funktionella begränsningar när det gällde armrörelser, nackrörlighet, framåtböjning av rygg, uthållighet i skuldermuskulaturen och upprepade uppresningar från stol (studie I). Vid litteraturöversikten uppdagades att inga funktionella mätmetoder och endast ett fåtal frågeformulär för bedömning av hälsotillstånd och sjukdomspåverkan var utvärderade vad gäller tillförlitlighet vid FMS (studie II). Den påföljande analysen av sju utvalda funktionella mätmetoder (studie III) visade att sex av dessa hade acceptabel reliabilitet för bedömning av FMS patienter. Den kvalitativa intervjustudien visade att patienter med FMS utgör en heterogen grupp med avseende på hur de erfar och hanterar sina symtom i det dagliga livet (studie V). Fyra mönster identifierades: patienter som ansåg sig klara sin vardag genom att kämpa mot sin smärta och trötthet (kämpande), patienter som ansåg sig klara sin vardag genom att delvis anpassa sig till sina begränsningar (anpassade), patienter som var förtvivlade eftersom de inte längre klarade sina dagliga aktiviteter (förtvivlade), och patienter som upplevde att symtomen helt dominerade deras liv (uppgivna). Utvärderingen av 6-veckors undervisning visade inga förbättringar avseende patienternas skattning av sina symptom eller sin aktivitetsbegränsning (studie IV). Däremot hade patienterna i behandlingsgrupperna ökat tilltron till sin förmåga att påverka sin funktion till det bättre. Den senaste behandlingsstudien med 6 månaders bassängträning en gång i veckan, kombinerad med 6 timmars undervisning (studie VI), visade sig ge förbättringar avseende funktionella begränsningar och upplevda symptom, aktivitetsbegränsning och ohälsa.