Studies on the Swedish Parental Insurance

Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling behandlar olika aspekter av den svenska föräldraförsäkringen. Avhandlingen inleds med ett översiktligt kapitel i vilket föräldraförsäkringens historia samt nyttjandet av föräldraförsäkringen under perioden 1993-2005 beskrivs. Därefter följer två studier som behandlar tillfällig föräldraledighet (för vård av sjukt barn) och en studie som behandlar föräldraledighet. I den första studien, On the Sharing of Temporary Parental Leave, undersöker vi vad som avgör hur föräldrar delar på den tillfälliga föräldraledigheten. Vi finner att fördelningen kan förklaras med hjälp av en så kallad Stackelbergmodell, där mannen är Stackelberg ledare. Detta innebär att mannen först får välja hur mycket tillfällig föräldraledighet han vill ta ut, och att kvinnan därefter får anpassa sitt uttag efter mannens. Vidare finner vi att den make/maka som har en, relativt sett, starkare förhandlingsposition, (till exempel genom att ha en högre utbildning och/eller en högre inkomst) tar ut mindre tillfällig föräldraledighet. Vi drar därför slutsatsen att den ojämnlika fördelningen av tillfällig föräldraledighet uppstår dels på grund av mannens Stackelberg ledarskap (dvs. att mannen först får välja hur mycket han vill ta ut) och dels på grund av att män, i allmänhet, har en starkare förhandlingsposition än kvinnor. I den andra studien, A Comparison of Single and Cohabiting Mothers? Utilization of Temporary Parental Leave, jämför vi ensamstående och sammanboende kvinnors uttag av tillfällig föräldraledighet. Eftersom ensamstående kvinnor inte har möjlighet att dela ansvaret för det sjuka barnet med barnets far, förväntar vi oss att ensamstående ska ta ut mer tillfällig föräldraledighet än sammanboende kvinnor. Detta bekräftas också empiriskt. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan man förvänta sig att kvinnor som är hemma ofta för vård av sjukt barn ses som mindre tillförlitlig arbetskraft än kvinnor som sällan är hemma av denna anledning. Därför är det möjligt att arbetsgivare ger kvinnor som tar mycket tillfällig föräldraledighet mindre ansvar, lägre löner och färre befordringsmöjligheter, dvs. att ta tillfällig föräldraledighet har signaleringskostnader. Dessa signaleringskostnader kan rimligtvis förväntas vara störst för de kvinnor som satsat mest på sin karriär, t.ex. högutbildade kvinnor med hög inkomst, och om så är fallet förväntar vi oss att dessa kvinnor tar mindre tillfällig föräldraledighet än de kvinnor för vilka signaleringskostnaden är låg. Detta bekräftas också empiriskt, och effekten är starkare för ensamstående än för sammanboende kvinnor. Vi drar därför slutsatsen att nyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen har signaleringskostnader och att ensamstående kvinnor är känsligare för sådana kostnader än sammanboende kvinnor. I den tredje studien, Satisfaction and ?Comparison Sharing? ? What influences parents? satisfaction with the sharing of parental leave, undersöker vi vad som påverkar om föräldrar är nöjda eller missnöjda med hur de delat på föräldraledigheten. Vi lägger tonvikten på att undersöka om, och på vilket sätt, andra föräldrars agerande påverkar sannolikheten att vara nöjd. Vi finner att både män och kvinnor har större sannolikhet att vara nöjda med hur de själva delat på föräldraledigheten, om de har delat mer jämställt än vad andra par med liknande egenskaper har gjort. Vi drar därför slutsatsen att andras agerande bör tas med i nyttofunktionen i familjeekonomiska studier. Vi finner också att många föräldrar är missnöjda på grund av att fördelningen av föräldraledigheten bestämdes av endera förälderns jobb eller av familjens finansiella situation. En möjlig tolkning är att många föräldrar hade velat dela mer jämställt på föräldraledigheten, men att de hindras av diskriminering på arbetsmarknaden, alternativt av en svag ekonomisk situation.