Invasive disease by Haemophilus influenzae in Sweden in the era of the H. influenzae type b vaccine

Abstract: Popular Abstract in Swedish Populärvetenskaplig svensk sammanfattning Har allvarliga infektioner orsakade av bakterien Haemophilus influenzae försvunnit? En undertyp av H. influenzae, typ b (Hib), var tidigare en fruktad orsak till struplocksinflammation, hjärnhinneinflammation och svår blodförgiftning hos små barn. Problemet var så stort att allmän vaccination mot Hib infördes i många länder i början av 1990-talet, bland annat i Sverige. Efter detta har infektioner med Hib nästan försvunnit, och den inledande frågan är därför berättigad. Under de senaste 15 åren har flera internationella rapporter gjort gällande att antalet allvarliga infektioner med H. influenzae är på väg att öka igen, men nu orsakat av andra typer än just typ b som vaccinationen är riktad mot. Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att ta reda på om antalet allvarliga infektioner (blodförgiftningar eller hjärnhinneinflammationer) orsakade av H. influenzae ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet, vilka bakterieisolat som orsakat dessa infektioner, och vad som kännetecknar de patienter som drabbades. Samtidigt undersöktes utvecklingen av antibiotikaresistens hos de bakteriestammar som orsakar allvarliga infektioner. I laboratoriet undersöktes dessutom två faktorer hos bakterierna som kan bidra till att infektioner blir allvarliga; förmågan att fästa sig fast vid komponenter i den bindväv som finns under slemhinnan i luftvägen, och förmågan att avstyra hotet från människans komplementsystem. Våra resultat visar att det har skett en ökning av allvarliga infektioner orsakade av H. influenzae i Sverige sedan 1997, men att denna ökning har drabbat företrädelsevis äldre vuxna. Hos små barn syns ingen ökning, och den farligaste varianten av bakterien, typ b, är fortsatt mycket ovanlig. Ökningen orsakades istället av bakterieisolat som saknar kolhydrathölje och som därför är otypbara, samt av isolat av typ f. Vi kunde konstatera att de infektioner som drabbade friska vuxna ofta blev mycket allvarliga. Vi identifierade samtidigt en ökande resistens (motståndskraft) mot den vanligast använda gruppen av antibiotika, β-laktamantibioika. Undersökningar i laboratoriet visade att H. influenzae kan binda till bindväven som ligger under slemhinnan i luftvägen genom ett ytprotein, Protein E. Denna förmåga bidrar troligen till bakteriens möjlighet att lämna slemhinnan och orsaka djupare, mer allvarliga infektioner. Vi visste sedan tidigare att H. influenzae binder komplementreglerproteiner för att undvika att bli själv bli offer för komplementsystemet. Vi kunde dock inte hitta någon skillnad i inbindningen till komplementreglerproteiner mellan bakterier som orsakat blodförgiftning och bakterier som orsakat sjukdom i luftvägen. Sammantaget visar resultaten att vaccination mot Hib fortsatt mycket framgångsrikt förebygger allvarliga infektioner hos små barn, men att övervakningen av H. influenzae bör fortsätta. Bland gruppen icke typbara H. influenzae ökar både antalet allvarliga infektioner och andelen isolat med resistens mot antibiotika.