Paul between Synagogue and State : Christians, Jews, and Civic Authorities in 1 Thessalonians, Romans, and Philippians

Abstract: Popular Abstract in Swedish Kristna, speciellt de av icke-judisk ursprung, som under det första århundradet drog sig undan aktiv medverkan i de traditionella grekisk-romerska kulterna och som i grekisk-romersk kontext kom att identifieras som utövare av något annat än traditionell judendom hamnade snart i ett socio-politisk dilemma. Å ena sidan skapade de tidiga kristnas fria hållning till den judiska lagen reaktion och motstånd hos judar som inte ville identifieras med en rörelse som i romerska ögon kunde uppfattas som statsfientlig och på så sätt sätta deras egna social och politiska privilegier på spel. Å andra sidan var de romerska myndigheter kända för sin misstänksamhet mot nya framväxande religiösa rörelser och grupperingar som kunde uppfattas som ett hot mot pax deorum och pax Romana. Hur handlade tidiga kristna i detta dilemma? Sökte de hednakristna skydd under judisk identitet och judiska rättigheter och privilegier för att undvika konflikter med omgivningen och myndigheterna? Hur adresserade aposteln Paulus -- själv jude, kristen och romersk medborgare -- denna situation? Med utgångspunkt från dessa och liknande frågor, försöker avhandlingen att rekonstruera interaktioner mellan kristna, judar och romerska myndigheter i Thessaloniki, Rom och Filippi i mitten av det första århundradet e Kr med syfte att undersöka hur dessa interaktioner bidrog till att forma de kristna församlingarnas självförståelse och identitet i 1 Thessalonikerbrevet, Romarbrevet och Filipperbrevet. Författaren hävdar att behovet av en socio-politisk legitimitet i det grekisk-romerska samhället var påtaglig i den tidiga kyrkans historia och att interaktioner mellan kristna, judar och romerska myndigheter spelade en central roll i formandet av en specifikt kristen självförståelse i de paulinska församlingarna. Efter att ha analyserat den socio-politiska kontexten för respektive brev i fråga, drar författaren slutsatsen att Paulus explicit och implicit adresserar frågor som är relaterade till dessa interaktioner och att Paulus sätt att forma kristen självförståelse bidrog i ett tidigt skede till brytningen mellan judar och kristna (den s k "parting of the ways").