Food traceability in regulated fresh food supply chains with an emphasis on the Swedish fishing industry
Abstract: Popular Abstract in Swedish Spårbarhet av livsmedel för att garantera ursprung, kvalitet och säkerhet i samband med produktion och transport har blivit alltmer uppmärksammat i samhället. Kraven på att livsmedel skall vara kvalitetsmässigt säkerställda samt miljömässigt hållbara har vuxit sig starkare från konsumenter såväl som från myndigheter. En bidragande orsak är den ökade fokuseringen kring bristande säkerhet och märkning, potentiella sjukdomar och påverkan på miljö relaterat till produktion och hantering av livsmedel. Forskare, praktiker och myndigheter längs livsmedelskedjor, vilka dagligen arbetar med hantering av färska livsmedel, måste ha kunskap av hantering av spårbarhet. Samtidigt som intresset för spårbarhet har ökat hos livsmedelsföretag, har möjligheterna att använda så kallad informations- och kommunikations teknik (IKT) inom hantering av livsmedel vidareutvecklats. Utvecklingen omfattar bland annat mer automatiserade tekniker för identifiering av produkter, till exempel RFID (Radio Frequency IDentification) tekniken, men även standardisering för förenklad överföring av information. Denna utveckling har på kort tid skapat de tekniska förutsättningar som krävs för att uppfylla kraven på ökad spårbarhet. Samtidigt har användning av teknik som RFID visat sig skapa verksamhetsfördelar hos företag. Trots detta, är användningen av RFID fortfarande ovanlig inom livsmedelsföretag. En förklaring är att användningen är förenat med höga initiala införandekostnader samt risker med att synliggöra känslig företagsinformation då denna samlas in och förs över elektroniskt. Vetenskapliga studier visar även att insamling av information genom användning av RFID begränsas av miljöförhållanden som finns i livsmedelskedjor med färska livsmedel. Avhandlingen studerar spårbarhet av färska livsmedel i de livsmedelskedjor som regleras av statliga myndigheter. Begreppet färska livsmedel är definierat i avhandlingen som: livsmedel som inte är bevarat genom konservering, torkning, frysning eller rökning. På ett liknade sätt är begreppet reglerad definierat som: under kontroll av lag eller ansvarande myndighet. Med utgångspunkt från de två definitionerna, samt det ökade intresset för spårbarhet, behövs förståelse för vilken roll som statliga myndigheter spelar inom hantering av färska livsmedel. För att vidare förstå hur hantering av spårbarhet kan effektiviseras genom användning av IKT-teknik, behövs kännedom om vilka utmaningar och erfarenheter som finns av att använda till exempel RFID och standards för överföring av information. Eftersom denna användning påverkar synligheten av information, behövs en medvetenhet om hur transparensen i logistik- och affärsprocesser påverkas. Mot bakgrund av ovanstående har följande syfte formulerats för avhandlingen: Syftet med avhandlingen är att studera spårbarhet av färska livsmedel inom livsmedelskedjor reglerade av statliga myndigheter. Effekter på transparens relaterad till användning av informations och kommunikations-teknik för hantering av spårbarhet undersöks. För att uppfylla det ovan formulerade syftet och på så sätt skapa en ökad förståelse kring hantering av spårbarhet av färska livsmedel, har ett flertal forskningsmetoder använts vid insamling av data, som omfattande intervjuer, litteraturstudier och tekniktester. Den använda forskningsansatsen är kvalitativ och består av en större fallstudie av verkliga logistiska och affärsmässiga förhållanden inom svensk fiskerinäring under fem års tid. Fallstudien består av fyra delstudier vilka har olika mål, tidsramar och antal deltagare. Den gemensamma egenskapen i de fyra delstudierna är att alla baseras på successivt utvecklad och publicerad teori om hantering av spårbarhet av livsmedel, lagmässiga krav på spårbarhet och användning av IKT-teknik i livsmedelskedjor. En av delstudierna är specifikt genomförd för att få kunskap om överföring av information mellan en statlig myndighet och företag inom livsmedelskedjor med färska livsmedel. De övriga tre delstudierna är genomförda för att undersöka hur IKT-teknik kan användas vid hantering av spårbarhet och vilken påverkan detta skapar på logistiska aktiviteter, affärsprocesser och transparens. Samtliga delstudier är baserade på intervjuer med logistikchefer, anställd personal, ägare till berörda företag samt anställda handläggare och chefer hos en statlig myndighet. Vidare analyseras i två av de utförda delstudierna en kombination mellan intervjuer och tekniktester av RFID-teknik för hantering av spårbarhet av färska produkter. Utöver delstudierna har en litteraturstudie genomförts på spårbarhet relaterat till tillvägagångssätt för att garantera säkerhet och kvalitet för livsmedel. De övergripande slutsatserna av forskningen i avhandlingen är att: 1. Praktiker och forskare som arbetar med spårbarhet av färska livsmedel måste tydligare förstå statliga myndigheters roll. 2. Begreppsmässig modellering av livsmedelskedjor med färska livsmedel visar att dessa kan presenteras som logistikkedjor utifrån krav på hantering av spårbarhet. 3. Användning av IKT-teknik förbättrar hantering av spårbarhet, men påverkas av tekniska och affärsmässiga utmaningar. 4. Transparens och påverkan på företagens integritet måste beaktas vid hantering av spårbarhet av färska livsmedel baserad på användning av IKT-teknik. Avhandlingen presenterar en begreppsmässig modell som bidrar till den praktiska förståelsen inom hantering och spårbarhet av färska livsmedel i livsmedelskedjor reglerade av statliga myndigheter. Utöver detta innehåller avhandlingen en sammanställning av lagmässiga krav på livsmedelskvalitet, säkerhet, och bevarande av biologisk mångfald, samt märkning av livsmedelsprodukter relaterade till spårbarhet. Sammanställningen kan användas som ett underlag inom hantering av spårbarhet av färska livsmedel utifrån lagmässiga krav. På samma sätt som de praktiska bidragen, kan de teoretiska bidragen från den presenterade forskningen i avhandlingen sammanfattas i en utökad förståelse kring begreppsmässig (konceptuell) modellering av reglerade livsmedelskedjor med färska livsmedelsprodukter utifrån lagmässiga krav på spårbarhet. Vidare redogörs hur utmaningar inom användning IKT-teknik för hantering av spårbarhet av färska livsmedel är tekniska såväl som affärsmässiga. Slutligen framhäver den presenterade forskningen att effekter på transparens i logistiska aktiviteter och affärsprocesser relaterat till IKT-teknik användning måste beaktas inom hantering av spårbarhet.
CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)