Sickness Insurance: Design and Behavior

Abstract: Popular Abstract in Swedish De fyra essäerna i Sickness Insurance: Design and Behavior studerar sjukförsäkringens utformning ur både ett empiriskt och ett teoretiskt perspektiv. Den första essän bygger på en enkätstudie och innehåller två delar. I den första delen undersöks människors preferenser för olika utformningar av sjukförsäkringen, där de olika utformningarna förväntas ge ungefär samma kostnader. En jämförelse görs mellan ett system med en karensdag och därefter 75 procents ersättning, ett system utan karensdagar och 65 procents ersättning och ett system med 90 procents ersättning efter 3 karensdagar. Studien visar att de flesta föredrar systemet med en karensdag. I den andra delen undersöks människors beslut att gå till jobbet eller sjukskriva sig. De svarande får ta ställning till om de skulle gå till jobbet eller stanna hemma, under antagande om att de känner sig sjuka. De får ta ställning till samma fråga för flera olika, hypotetiska, ersättningssystem. Det visar sig att faktorer relaterade till individens kostnader för sjukskrivning har stor betydelse för beslutet att jobba eller sjukskriva sig. I den andra essän undersöks i vilken utsträckning människor väljer att ta semester istället för att sjukskriva sig, därför att det är kostsamt att sjukskriva sig. Essän bygger dels på enkätdata och dels på registerdata. Enkäten visar att nästan 20 procent av de svarande någon gång under de tolv månader som föregick undersökningen tagit semester istället för att sjukskriva sig, därför att det är kostsamt att sjukskriva sig. Studien av registerdatan tyder dock inte på att detta beteende skulle ha haft någon betydande inverkan på den totala sjukskrivningsnivån. Den tredje essän är en teoretisk studie av försäkringar med uniforma premier, såsom socialförsäkringar, och försäkringar där premierna beror på de försäkrades tidigare utfall, sk ’experience rating’. Dessa två försäkringsformer jämförs för att studera när den ena eller andra försäkringsformen är att föredra. Jämförelsen görs speciellt utifrån lågriskindividers perspektiv. Det visar sig att även lågriskindivider i vissa fall kan föredra uniforma premier trots att de sannolikt får en lägre premie i ett system med ’experience rating’. Ett system med uniforma premier minskar dock osäkerheten vad gäller den framtida premien. Den fjärde essän är en teoretisk uppsats där den optimala ersättningsnivån undersöks i ett system där arbetsgivaren betalar sjuklön och ett system där en offentlig försäkringsgivare betalar sjukpenning. Modellen visar sig att det under vissa förutsättningar kan vara optimalt att betala full ersättning för inkomstbortfall. Det gäller speciellt om man antar att ett system där människor emellanåt går till jobbet trots att de är sjuka leder till en högre sjukfrånvaro i framtiden. Modellen visar också att arbetsgivarna i vissa fall har en mer restriktiv inställning till en hög sjukpenningnivå än till en hög sjuklönenivå.