Trade, Competition and Productivity

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen består av fyra kapitel som behandlar olika aspekter av internationell handel och dess effekter på konkurrens och produktivitet. Särskilt behandlas effekterna av EU:s expansion och fördjupade integration. Första kapitlet använder den så kallade gravitationsmodellen för att analysera hur integrationsprocessen av de Central- och Östeuropeiska länderna i EU har påverkat handeln mellan dessa länder och EU, mellan EU och u-länderna samt mellan de Central- och Östeuropeiska länderna. Resultaten visar att integrationsprocessen har bidragit till ökad handel mellan EU och de Central- och Östeuropeiska länderna samt att EU-utvidgningen 1995 ledde till minskad import till Finland, Sverige och Österrike från u-länderna. Andra kapitlet använder också gravitationsmodellen men för att analysera effekterna av EU:s handelspreferenser för u-länder. EU har gett handelspreferenser till u-länder sedan början av 60-talet, och hela den tidsperioden och de många olika preferenssystem som används av EU analyseras. Resultaten visar att handelspreferenserna har bidragit till ökad import till EU från u-länderna, i första hand från de så kallade AVS-länderna (Afrika, Västindien, Stilla havet) som har de mest omfattande preferenserna. Den positiva effekten av handelspreferenserna har dock reducerats av den negativa effekt på EU:s import från u-länder som har uppkommit då EU har utvidgats. Tredje kapitlet behandlar effekterna av genomförandet av den inre marknaden och Sveriges EU-medlemskap på företagens marknadsmakt inom den svenska livsmedelsindustrin. Studien visar att företagen har en viss grad av marknadsmakt. Denna varierar dock kraftig mellan de olika branscherna inom livsmedelsindustrin. Den ökade importkonkurrensen inom branscher som var skyddade från importkonkurrens före EU-medlemskapet har bidragit till att minska de svenska företagens marknadsmakt. Det avslutande kapitlet studerar länken mellan export och produktivitet i ryska industriföretag under andra delen av 1990-talet. De ryska exportföretagen är större och mer produktiva än företag som producerar för den inhemska marknaden. Detta beror på att företag som är mer produktiva börjar exportera snarare än att export bidrar till ökad kunskapsinhämtning. Nya exportföretag tycks dock öka sin produktivitet relativt snabbt vilket tyder på en viss kunskapsöverföring till dessa.