Everything has its processes, one could say : a longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 16

Abstract: Denna avhandling handlar om elevers lärande och meningsskapande i naturvetenskap. Det teoretiska ramverket bygger på Human Constructivism. Detta perspektiv framhåller det unika samspel som äger rum mellan tankar, känslor och handlingar då människor skapar mening. Perspektivet betonar också språkets viktiga roll i lärandeprocesser.Avhandlingens syfte är att få mer kunskap om hur enskilda elever utvecklar förståelse av processer i vilka olika sorters materieomvandlingar sker. Sådan kunskap är värdefull vid utvecklandet av undervisningsansatser som kan leda till meningsfullt lärande.En tioårig longitudinell studie har genomförts i vilken 20 elevers uppfattningar om materia och dess omvandlingar har följts från 7 till 16 år. I intervjuer genomförda en eller två gånger per år beskrev och förklarade eleverna materieomvandlingarna i tre situationer: vad händer med vissna löv som ligger kvar på marken, vart tar stearinet från ett brinnande ljus vägen och hur uppstår imman som syns på insidan av en glasskiva som lagts ovanpå ett glas med vatten. Som en del i studien introducerades redan vid 7 års ålder idén om materiens partikelnatur.Denna studie bidrar, i förhållande till tidigare studier om elevers uppfattningar om materieomvandlingar, med att visa hur elever utvecklar sin förmåga att förklara sådana processer i vardagssituationer. Studien visar att elever utvecklar förståelse för fenomenen med en tydligt personlig prägel. Det finns en spridning i elevernas förmåga att använda sina erfarenheter och skolans naturvetenskap för att på ett fruktbart sätt utveckla sina idéer i mer vetenskaplig riktning. Denna spridning ökar under grundskoletiden.Studien visar de unga elevernas förmåga att använda ett enkelt molekylbegrepp på ett produktivt sätt i sina förklaringar av situationerna men visar också de äldre elevernas svårigheter att använda naturvetenskapen som undervisas de senare skolåren. En slutsats är att viktiga begrepp som partikelmodellen skulle kunna introduceras tidigt i skolan men bara om begreppet kontinuerligt bearbetas och utvecklas.De tidiga erfarenheternas betydelse för utvecklingen av elevernas idéer har tydliggjorts genom det longitudinella upplägget av studien. Genom att följa individuella elevers meningsskapande under en tioårsperiod och genom att låta dem kommentera de egna intervjuerna har det blivit synligt att meningsfullt lärande tar tid.Olika typer av longitudinella studier som kan ge oss ytterligare kunskap om elevers meningsfulla lärande i förhållande till läro- och kursplaner efterfrågas som en följd av studiens resultat. Longitudinella studier som kan beskriva hur elever och/eller lärare förändrar sina uppfattningar om meningen med skolan över tid efterfrågas också.