Pancreatitis-Associated Pulmonary Injury

Abstract: Popular Abstract in Swedish Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit ? AP) är en akut inflammation som kan resultera i en självdestruktiv process i bukspottkörteln. 70-80 % av fall med AP klassificeras som lätta-måttliga och är självbegränsande, medan cirka 20 % klassas som svåra och karakteriseras av utvecklingen av nekros (vävnadsdöd) i bukspottkörteln och omkringliggande vävnad, utveckling av lokala och systemiska komplikationer och organsvikt. I sin svåra form är AP behäftad med en substantiell sjuklighet och dödlighet (den senare i nivå 10-20 %). AP är en tämligen frekvent åkomma där den årliga incidensen ligger på drygt 300/100 000 invånare i Sverige. Lungan är ofta det först sviktande organet vid den gradvisa utvecklingen av s k multipel organdysfunktion (MODS; flera sviktande organ) i samband med kritisk sjukdom. AP-associerad lungsvikt är en tidig och mycket betydelsefull del i MODS i samband med AP och den väsentligaste anledningen till dödlighet. Mekanismerna som orsakar lungskadan är emellertid inte helt klarlagda. Vid lungsvikt föreligger emellertid skada på den s k endotelbarriärpermeabiliteten, dvs att det sker ett läckage över de minsta kärlens vägg ut från cirkulationen, med åtföljande inflammation i vävnad, destruktion av lungceller, svullnad och skadad lungfunktion. Det systemiska svaret som driver utvecklingen av denna lungsvikt inkluderar frisättningen av produkter från de aktiverade kaskader som föreligger i samband med det inflammatoriska svaret, frisättning av toxiner och s k cytokiner med åtföljande aktivering av kärlväggens ytceller, ökat läckage och genomvandring av vita blodkroppar ut i vävnad. De vita blodkropparna bidrar till svårighetsgraden av den inflammatoriska reaktionen när de väl läckt ut i vävnad och för denna process spelar såväl pro- och antiinflammatoriska cytokiner, men även andra produkter av cell- och kaskadaktivering, en väsentlig roll. Syftet med studierna var att öka kunskapen om den systemiska inflammationen och inflammationen i lungor och åtföljande lungskada i samband med AP med speciell inriktning på rollen av inflammatoriska celler, mediatorer och signalvägar. Experimentell AP framkallas genom att gallsalter sprutas i den gemensamma bukspottkörtel-gallgången på råtta. ?Abdominell sepsis? (AS; bukinflammation) framkallades genom avsnörning och punktion av blindtarmen. Läckaget över småkärl i lungan mättes genom läckaget av radioaktivt inmärkt albumin från plasma. Förekomst och förändringar i uttryck av s k adhesionsmolekyler (vidhäftningsproteiner) gjordes med flödescytometri på olika former av vita blodkroppar isolerade från cirkulationen, luftvägarna och lungvävnad. Nivåer av äggvita, enzymer och inflammatoriska mediatorer mättes från samma lokalisationer. Det förelåg ett tidigt läckage från plasma ut i lungvävnad i samband med AP och senare vid AS. AP-associerad lungskada resulterade i uttrycket av olika s k adhesionsmolekyler i cirkulationen, vätska från luftvägarna och lungvävnad. Ansamling av vita blodkroppar skedde tidigt och kvarstod sedan förhöjd. Genom att stabilisera en specifik form av vita blodkroppar (s k mastceller) med ämnet cromolyn kunde stora delar av de förändringar som annars uppträdde i adhesionsmolekyler förhindras och likaledes kunde det ökade läckaget över småkärl i lungan också förhindras. Förbehandling med polymyxin-B, som hämmar tidiga inflammatoriska styrmekanismer, förhindrade också utvecklingen av AP-orsakad lungskada och förändringarna i det inflammatoriska svaret samt adhesionsmolekyler. Sammanfattningsvis finns olika aktiveringsmekanismer under förloppet av akut pankreatit-orsakad lungskada. Så kallade mastceller förefaller ha en central roll i den tidiga aktiveringen av vita blodkroppar och initierandet av lungskada. Vita blodkroppar på olika lokalisationer i kroppen uppvisade olika svar och aktivering av s k adhesionsmolekyler. Hämning av det inflammatoriska svaret bidrog till att minska pankreatitorsakad lungskada.