Quality of life and ethics-patients with ischemic heart disease

University dissertation from Department of Medical Ethics, Lund University

Abstract: Popular Abstract in Swedish Sjukdomar som drabbar hjärtats kranskärl och ger upphov till bland annat hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i resten av världen. Avsikten med denna avhandling är att ge en bild av livskvaliteten hos hjärtpatienter samt att ta upp problem inom medicinsk etik, som berör dessa patienter. Män och kvinnor som vårdats för hjärtinfarkt vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus ingår i undersökningen, liksom patienter som behandlats med kirurgi för att förbättra blodflödet i hjärtmuskeln (by-passkirurgi) eller ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Undersökningen ägde rum 1989?1991. En månad efter sjukhusvistelsen fick patienterna besvara ett frågeformulär som gällde olika områden viktiga för livskvaliteten. Frågorna gällde symtom på hjärtsjukdom, allmän hälsa, förhållanden inom familj och släkt, själsliga problem som självkänsla, nedstämdhet och ångest samt frågor om sexuallivet. Undersökningen visade att patienterna hade sämre livskvalitet än ?vanliga? Malmöbor inom nästan alla områden. Skillnaderna var betydligt mindre när patienterna åter besvarade formuläret ett år senare. De infarktpatienter som under det första året behövde en operation eller ballongvidgning (sannolikt på grund av tilltagande hjärtsymtom) hade vid enmånads-undersökningen sämre livskvalitet än de övriga. De patienter som sökte på akutmottagningen på grund av kärlkramp eller andfåddhet hade också sämre livskvalitet vid den första undersökningen. Ett frågeformulär som detta kan alltså ge en uppfattning om vilka patienter som kommer att må sämre än andra, och därför behöver större insatser från sjukvården. Det är känt att kvinnor med hjärtsjukdomar ofta har sämre livskvalitet än män och det visade även denna undersökning. Ungefär 10 år senare undersökte vi vilka patienter som dött under den tid som gått, och om deras svar på frågeformuläret skiljde sig från dem som överlevt. Inom flera områden kunde man se skillnader mellan de som avlidit och de som överlevt. I samband med att en person vårdas för en sjukdom i hjärtats kranskärl förväntas han eller hon att påtagligt ändra livsstil. Detta kan naturligtvis vara svårt och för många kan det kännas kränkande. Hur skall man lösa en sådan situation som läkare? Skall man till varje pris låta patienten utforma sitt liv på egen hand eller skall man försöka påverka i förvissningen om att man på så sätt gör det bästa för patienten? De här problemen har inte någon klar och enkel lösning, men riktar uppmärksamheten på patientens okränkbarhet. Sedan den här undersökningen gjordes har det skapats många nya, bra frågeformulär, en del för alla typer av patienter och andra som är avsedda för särskilda grupper av sjuka. Denna undersökning visar att man bör använda frågeformulär för att i högre grad belysa patientens uppfattning om sin hälsa. Resultaten talar för att patientens värdering av sin egen hälsa har stor betydelse, och informationen kan användas för att förbättra patientens vård. Att fylla i ett kort frågeformulär kostar ingenting, har inga biverkningar och tar kort tid att utföra. Viktigast är att patienten kommer att vara medansvarig för sin egen vård.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)