Computer use @ work. Psychosocial work environment and attitudes toward computers from a work content perspective

Abstract: Popular Abstract in Swedish Utgångspunkten för denna avhandling har varit att studera användningen av datorer i arbetet utifrån ett mer holistiskt perspektiv än vad som varit brukligt i tidigare traditionell hälsoforskning om datoranvändning, genom att även inkludera arbetsinnehållet som inte utförs med hjälp av datorn. Avhandlingens ansatts skiljer sig således från tidigare traditionell hälsoforskning av datorarbete där själva datorarbetet i huvudsak enbart har studerats. I avhandlingen argumenteras det för att även det icke datoriserade arbetet har fått stor betydelse för hur datoranvändaren upplever sin arbetssituation. En av anledningarna till detta är att datoranvändningen har förändrats under de senaste 20 åren. Från att datorer främst använts av ett begränsat antal personer vars hela arbetstid bestod av datorarbete (t.ex. processoperatörer och terminalanvändare) till en i antal ständigt ökande grupp av användare vilkas huvudarbetsuppgift inte främst är heltids datoranvändning. Detta innebär att datorn används som stöd eller som ett hjälpmedel för att utföra de primära arbetsuppgifterna. I och med att datorn används som ett stöd för de primära arbetsuppgifterna blir frågan om för vilka primära arbetsuppgifter datorn använts till allt mer centralt. Det är dock inte bara frågan om vad datorn används till som har ökar i betydelse, utan även frågan om hur datorn används, det vill säga datorarbetsinnehållet. Jämfört med tidigare terminalsarbete har datorarbetsinnehållet högst sannolikt förändrats till att vara av en mer komplex natur. Trots detta så har metoderna för att undersöka datorarbetsinnehållet inte förnyats nämnvärt. Ett syfte med denna avhandling har därför varit att skapa och utvärdera nya metoder för att försöka fånga dagens datorarbetsinnehåll bland dem som använder datorn som ett stöd (artikel II- IV). Artiklarna som ingår i avhandlingen undersöker hur datorattityder och psykosociala aspekter i arbetet är relaterade till de båda typerna av arbetsinnehåll (d.v.s. datorarbetsinnehållet och arbetsinnehållet som inte utförs med hjälp av datorn). I artikel två till och med fyra, där de anställdas primära arbetsuppgift inte var datorarbete på heltid, betraktas i denna avhandling det primära arbetsinnehållet och icke datoriserade arbetsinnehållet som samma sak. I den första artikeln jämfördes två grupper av processoperatörer beträffande deras psykosociala arbetsmiljö. Båda grupperna arbetade primärt med datorer i ett kontrollrum, men arbetsuppgiften som processen genererade skiljde sig åt. Trots att nätoperatörernas huvudsakliga arbetsuppgift var att övervaka elnätet, en arbetsuppgift som i tidigare forskning har visat sig ge operatörer en sämre arbetssituation, så skattade de sin psykosociala arbetsmiljö lika gynnsam som produktionsoperatörerna, vilkas arbetsuppgifter bestod av ett flöde av realtidsuppgifter. Dessa resultat föreslogs bero på att nätoperatörerna även utförde andra arbetsuppgifter än de processgenererade. Effekten av en viss typ av datorarbete, i detta fall övervakning, på den psykosociala arbetsmiljö kan troligtvis förbättras genom tillförseln av andra väl valda arbetsuppgifter som ligger utanför datorarbetet. I den andra artikeln studerades datorattityder bland personer som använder datorstöd utifrån ett arbetsplats-, och arbetsinnehållsperspektiv, i konstrast mot gängse attitydstudie där individ aspekter i huvudsak har studerats. Arbetsplatsaspekten i fokus var arbetsplatsens tekniknivå (hög resp. låg). Två aspekter av arbetsinnehållet studerades, nämligen datorarbetsinnehållet (d.v.s. hur datorn användes) och tekniknivån på det primära arbetsinnehållet (d.v.s. för vad datorn användes till som stöd). Resultaten visade att de som var anställda i den lågtekniska organisationen och som samtidigt hade primära arbetsuppgifter med en låg teknisk karaktär hade mindre positiva datorattityder än de som arbetade antingen i den högtekniska organisationen eller hade primära arbetsuppgifter med hög teknisk karaktär. Detta resultat kvarstod även efter det att graden av datoranvändning, vilket hade visat sig vara positivt korrelerat med datorattityder, kontrollerades. Varken kön, ålder eller utbildningsnivå var relaterade till datorattityderna. Dessa resultat indikerar således att det fortsättningsvis torde vara relevant att närmare studera anställdas datorattityder utifrån arbetsplats-, och arbetsinnehållsperspektiv. Ett annat delsyfte med denna studie var att undersöka om datorn användes på flera olika sätt. Resultaten visade på förekomsten av multifunktionell dator användning. Förekomsten av multifunktionella datoranvändningen innebär att datorarbetsinnehållet var mer komplext än ett enda användningsområde. Denna datoranvändning kunde dessutom ta olika form, beroende hur många användningsområden som tillämpades, vilka av dem, och hur arbetstiden var fördelad på dessa. Detta stödjer tidigare förslag om att det finns ett behov av nya metoder för att kunna beskriva och därmed för att kunna förstå dagens datoranvändning. Artikel tre undersökte hur psykosociala aspekter var relaterade till datoranvändnings- aspekterna ?variation i datorarbetsinnehållet? och ?grad av datoranvändning? bland anställda som använder datorstöd. Vidare studerades huruvida dessa relationer (mellan psykosociala aspekter och de två datorarbetsinnehållsaspekterna) skiljde sig åt sig beroende på datorns användningsområde (den tekniska karaktären på de primära arbetsuppgifterna). Resultaten visade att personer med mindre datorarbete upplevde mer variation och stimulans, samt mindre maskinbundenhet, än de med mer datorarbete. Dessa skillnader påverkades dock inte av vad datorn användes till (d.v.s. den primära arbetsuppgiftens tekniska karaktär). I den fjärde artikeln undersöktes huruvida hög respektive låg mängd av datorstött arbete, och huruvida datorarbete med höga respektive låga kognitiva krav, var relaterade till psykosociala arbetsaspekter. Resultaten visade att socialarbetare med mer datoranvändning rapporterade mindre stimulans än de med mindre datoranvändning. Denna avhandling har försökt att studera datorarbete utifrån ett mer holistiskt synsätt, än traditionell forskning om datoranvändning i arbetet, genom att beröra flera av de interagerande aspekterna rörande: den sektoriserade arbetsmarknaden, på vilken typ av arbetsplats används datorn, för vad (d.v.s. för vilka primära arbetsuppgifter som datorn används till som stöd), hur datorn används (multifunktionell användning och vilken form det tar sig), samt graden av datoranvändning. Även om de inkluderade artiklarna inte ger svar på alla frågor, så visar de på behovet av att analysera fler användaraspekter än vad som traditionellt studeras. Dessutom belyser avhandlingen de komplexa interaktionerna som finns mellan de ovan angivna aspekterna, något som bör studeras närmare i kommande studier.