Auditory event-related potentials and cognitive outcome after very preterm birth

Abstract: Popular Abstract in Swedish Barn födda före 32 gestationsveckor, även de utan svåra neurologiska avvikelser, har en hög förekomst av neuropsykologiska problem såsom läs-, inlärnings-, språk-, minnes- och beteendeproblem. Det är ännu inte klarlagt vilka funktionella och strukturella förändringar i hjärnan som orsakar dessa problem. Möjligheten till tidig diagnos behövs men saknas ännu. Auditiva händelserelaterade potential (AERP) är neurofysiologiska mått på hjärnans reaktion på hörselstimuli och registreras med elektroencefalografi (EEG). I mer än 50 år har AERP använts i stor utsträckning i neuropsykologisk och utvecklingsforskning. De är uttryck för olika kortikala processer och representerar upptäckt av ljudet, dess analysering, jämförelse med andra och tidigare ljud och ljudrelaterad uppmärksamhet. Dessa processer är avgörande för omedveten orientering i en krävande ljudmiljö och för kognitiva processer som att lära sig språk. Hos fullgångna barn och vuxna har onormala AERP satts i samband med sådana kognitiva och beteendeproblem som ofta förekommer efter mycket för tidig födsel. Hittills har forskning om AERP hos prematura barn varit mycket begränsad. Därför var syftet med detta doktorsarbete att undersöka om AERP hos mycket prematurfödda förskolebarn skiljer sig från mognare prematura och fullgångna barn och om dessa skillnader korrelerar med kognitiv utveckling. Dessutom avsåg vi att utforska om AERP vid fullgången tid (40 graviditetsveckor) är av värde för att förutsäga utvecklingen i barnaåldern och hur AERP är relaterade till hjärnvolymer uppmätta med magnetresonanstomografi (MRT). Vi undersökte 70 mycket prematurfödda barn i 4-5-års ålder och jämförde dem med mognare prematurfödda och fullgångna barn av samma ålder. Alla dessa barn genomgick AERP och psykologiska testmetoder. Dessutom utförde vi AERP-registrering och MRT hos ytterligare 42 mycket prematurfödda barn vid fullgången tid och följde upp barnen med psykologiska och neurologiska test vid 2-års ålder. Våra resultat visade att mycket prematurfödda barn i förskoleåldern skiljer sig från barn födda senare i graviditeten avseende AERP och att deras AERP-avvikelser liknar dem man tidigare påvisat hos fullgångna barn med kognitiva och beteendeproblem. Framför allt har de lägre amplituder i tidiga AERP-vågor. Däremot hittade vi i denna ålder inga skillnader i deras förmåga att skilja åt olika ljud. Vi visade också att snabbare tidig ljudbearbetning inom den mycket prematurfödda gruppen var förenad med bättre psykologiska testresultat och att förmågan att skilja åt ljud skiljde sig mellan barnen med normala och abnorma testresultat. Sjukligheten i neonatalperioden påverkade bearbetningen av hörselintryck ännu i 5-års åldern och den påverkade andra kortikala processer än för tidig födsel eller hjärnskada diagnostiserad med ultraljud. Hos spädbarnen som undersöktes med AERP vid fullgången tid visade vi att senare ljudbearbetningsprocesser (efter 250 ms) och åtskillnad av ljud har en stark korrelation med såväl kognitiv som neurologisk utveckling vid 2-års ålder. Dessutom var det snarare neonatal sjuklighet än prematuritet i sig som förändrade förmågan att skilja mellan ljud. AERP visade starkare koppling till utvecklingen vid denna ålder än hjärnvolymer. Hjärnvolymerna korrelerade dock med koncentrationerna av tillväxtfaktorn Insulin-like growth factor-I i neonatalperioden till skillnad från AERP. Vi drar slutsatsen att AERP bör kunna utvecklas till en lovande metod för att förutsäga den senare utvecklingen hos mycket prematura barn och att denna metod kan ge viktig information utöver den som erhålls med anatomiska metoder som MRT. Ytterligare forskning behövs dock innan AERP kan bli användbart i klinisk praxis.