Proteomics in Nasal Lavage Fluids from Persulfate Challenged Hairdressers

University dissertation from Division of Occupational and Environmental Medicine

Abstract: Popular Abstract in Swedish Hårfrisörer utsätts dagligen för en mängd kemikalier på arbetet. Många frisörer drabbas därför av luftvägsbesvär vilka ofta kan kopplas till hårblekningsmedel. Blekningsmedlen innehåller bland annat så kallade persulfater. Dessa tros vara en av huvudorsakerna till luftvägsbesvären. Flera studier har visat att persulfater kan ge symptom från luftvägarna såsom hösnuva eller astma. Det är dock oklart hur dessa symptom uppstår. Det saknas även bra metoder för att fastställa att en person lider av luftvägsbesvär orsakade av persulfater samt bra metoder för att mäta den mängd persulfat som en person inandats. Dessa brister gör att det blir svårt att både diagnostisera luftvägsbesvär orsakade av persulfater samt att arbeta i förebyggande syfte. Näsan och dess slemhinna utgör det första försvaret mot de bakterier och kemikalier som vi dagligen andas in. Försvaret utgörs till stor del av proteiner. Dessa proteiner har förmåga att binda de ämnen som vi andas in, så att dessa kan transporteras ut ur luftvägarna. Proteinerna kan också, tillsammans med så kallade epitelceller i slemhinnan, bygga upp en barriär som motverkar att bakterier och andra farliga ämnen tar sig in i kroppen. I näsans slemhinna finns också olika sorters immunceller vilka styrs av en viss typ av proteiner. En av flera mekanismer som tros ligga bakom luftvägsbesvären, är att persulfater oxiderar proteiner och andra strukturer i slemhinnan samt triggar immunceller till att producera så kallade fria syreradikaler, vilka också är oxiderande. Oxidation innebär att en eller flera syremolekyler adderas till proteinet. För många oxiderande processer i kroppen kan ge upphov till ett tillstånd som benämns oxidativ stress, något som kan orsaka vävnadsskada och celldöd. Proteiner i näsans slemhinna kan samlas upp genom en sköljning av näsan med koksaltlösning. Genom att i denna nässköljvätska mäta mängden av olika proteiner, kan reaktioner i näsans slemhinna studeras efter att den exponerats för ett visst ämne. Mätningar av de oxiderade eller på andra sätt modifierade proteinerna kan ge ett mått på den mängd kemikalie som en person andats in. Syftet med denna avhandling var att mäta de proteinförändringar som sker i näsan då slemhinnan kommer i kontakt med persulfat. Dessa proteinförändringar skulle kunna bidra till en ökad förståelse om hur dessa luftvägsbesvär uppstår samt fungera som ett mått på den mängd persulfat en person andats in och/ eller på de reaktioner som satts igång. I denna avhandling har en metod tagits fram för att mäta över 200 proteiner som finns i nässköljvätska. En metod har även tagits fram för att mäta ett mindre antal proteinoxideringar. Dessa metoder är baserade på så kallad masspektrometri. De framtagna metoderna samt en sedan tidigare befintlig metod användes till att mäta proteinhalter och proteinoxidation i nässköljvätskeprov. Nässköljvätskan erhölls från en tidigare studie där en persulfatlösning sprutades in i näsan på försökspersoner. Nässköljvätskan samlades in före och 20 min, 2h och 5h efter att försökspersonerna utsatts för persulfatlösningen. Frisörer med hösnuva kopplad till blekmedel jämfördes med frisörer utan luftvägsbesvär samt med individer med hösnuva men som inte utsattes för blekmedel i sitt arbete. Resultaten visade att flera proteiner involverade i olika reaktioner i immunförsvaret, samt proteiner som utgör byggstenar i näsans slemhinna, förändrades efter att försökspersonerna utsatts för persulfatlösningen. Den exakta biologiska betydelsen av dessa fynd samt om något av dessa proteiner kan användas som ett mått på en reaktion orsakad av persulfat måste undersökas mer i framtida studier. Det framkom även att persulfater framkallade en viss typ av proteinoxidationer. Dessa typer av proteinoxideringar kan även framkallas av fria syreradikaler som bildas vid oxidativ stress. Denna typ av proteinoxidering skulle därför eventuellt kunna användas som ett mått för oxidativ stress.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)