Application of the SASW-technique in geotechnical in-situ testing

Abstract: Popular Abstract in Swedish Med syftet att utvärdera tillämpbarheten av den ytvågsseismiska tekniken Spectral Analysis of Surface Waves (SASW), vilken används för bestämning av skjuvmodulen (Gmax), har fyra olika tillämpningsområden studerats. De fyra områdena har varit lokaler med naturliga jordförhållanden, lokaler där enbart icke-förstörande metoder normalt är möjliga att använda, test av vägbank och användning mångkanalsteknik. I den första gruppen, naturliga jordar, valdes ett antal lokaler med olika egenskaper ut, varierande från kalkberg till lös lera. SASW-resultaten jämfördes med tillgängliga referensdata, i huvudsak seismisk kon (SCPT), CPT, pressometer och vingförsök. På de lokaler där förstörande metoder normalt inte är tillåtna kombinerades SASW och resistivitetsmätningar för att med två geofysiska metoder både på stratigrafisk och mekanisk information. Mätningarna utfördes på en avfallsdeponi och en kalkstabiliserad vägterrass. Försöken på färdig väg (belagd) utfördes för att få en förståelse för kända problem med användning av SASW-teknik på lokaler med väldigt hög fasthet i ytan. Ett mångkanals SASW-system utvecklades för att testa potentialen i användning av SASW-teknink för profilerande mätningar. Försöken utfördes där referensdata från profilerande resistivitetsmätning och rikligt med traditionell geoteknisk information fanns tillgänglig. Ett antal slutsatser dras. SAW-resultaten, Gmax, är i allmänhet i överensstämmelse med Gmax från SCPT. I två fall är dock överensstämmelsen mindre god. Dels på de två siltlokaler som undersökts, och dels då ett fast lager överlagrar ett mindre fast. I det senare fallet upptäcks ibland inte det undre mindre fasta lagret. En tänkbar förklaring till diskrepansen på siltlokalerna är att vattenmättnadsgraden i materialet mellan de olika tillfällena varierat. Vid jämförelse med Gmax empiriskt utvärderad från CPT-data är överensstämmelsen bättre. Det andra fallet har funnits vara relaterat till den utvärdering som görs genom inversmodellering, och problemet kan till viss del lösas om god information om stratigrafin på den aktuella lokalen finns tillgänglig. En kombination av resistivitetsmätning och SASW-teknik har funnits vara en god metodik för att egenskapsbestämma undergrunden både stratigrafiskt och mekaniskt, på sådana lokaler där penetrerande metoder inte är möjliga att använda. Med ett 8-kanals SASW-system har profilerande mätningar utförts och resultaten korrelerar väl med referensdata. Möjligheten att upptäcka laterala förändringar av fastheten (Gmax) är uppenbar och med relativt enkel modifiering av utrustningen är profilering av 500-1000 m per dag rimligt att uppnå inom en snar framtid. Några generella rekommendationer för användandning av SASW-teknik ges.