Urban women applying for induced abortion. Studies of epidemiology, attitudes and emotional reactions

Abstract: Popular Abstract in Swedish Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska Abort är ett av de vanligaste kriurgiska ingreppen i Sverige. 1989 var aborttalet för hela landet 21.5 per 1000 kvinnor i åldern 15-24 år. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har i många år haft det högsta aborttalen, vilka var för dessa 1989 28.4, 27.0 respektive 27.8. De aktuella studierna omfattar de 1466 kvinnor, som var abortsökande vid Kvinnoklinikens i Malmö mottagning 1989. 1285 fullföljde aborten, 134 valde att fortsätta graviditeten och de resterande fick missfall eller var inte gravida. Syftet med studierna har varit att kartlägga i Malmö de abortsäkande kvinnornas epidemiologi för att kunna identifiera de, som man vill försöka nå med förebyggande verksamhet. Malmö är en starkt segregerad stad och alla undersökningar visar höga ohälsotal i klart definierade områden. Vetskapen om dessa områden kan vara till hjälp vid planeringen av olika verksamheter på ett kostnadseffektivt sätt. Studien har vidare velat ta reda på hur kvinnor upplevt sin abort, hur denna har påverkat deras relation och om de har känt sig emotionellt förändrade efter aborten och i så fall till vilken grad och hur länge. 10% av de abortsökande kvinnorna bestämmer sig för att fortsätta graviditeten. De karakteristika som utmärker dessa kvinnor har kartlagts. Det är viktigt att man är lyhörd vid det första informationssamtalet som föregår abortingreppet. Man får då möjlighet att fånga upp kvinnors tvekan och ge dessa stöd. Många är ambivalenta inför sitt beslut och detta kan ofta förutsäga en kraftigare psykologisk reaktion i efterförloppet. Det är också viktigt att de kvinnor som fullföljt aborten tages omhand med empati. Alla kvinnor som besökte abortmottagningen under 1989 blev informerade om en planerad uppföljningsintervju ett år senare. Preliminärt var det endast 1.9% som avböjde denna kommande intervju men när de kontaktades var det icke mindre än en tredjedel, som av olika skäl inte ville diskutera sin upplevelse av aborten och det omhändertagande de hade upplevt. Från den base-line intervju som genomfördes före aborten kunde studien visa att de kvinnor, som inte ville ställa upp för intervju var unga, ensamstående, lågutbildade och ofta arbetslösa eller studerande. De tillhörde gruppen som i andra sammanhang har beskrivits som särskilt sårbara och i behov av stöd för att må väl. Genom att använda en case-control modell kunde vi urskilja 139 kvinnor, som hade haft någon form av emotionell reaktion efter aborten, eller inte kunde tänka sig abort igen eller som inte var säkra på att det val de hade beslutat sig för var rätt. De socio-demografiska skillnaderna som framkom var, att ålder och ensamboende med en dålig eller avslutad relation gav kraftigare psykisk påverkan, liksom ambivalens i beslutsprocessen. Aktivt religiösa kvinnor blev mer emotionellt störda än andra liksom kvinnor med en moralisk negativ inställning till abort. 42% av de kvinnor som genomgick abort 1989 hade tidigare erfarenhet av abort (som mest två kvinnor med åtta tidigare aborter). Invandrarkvinnor hade större aborterfarenhet än svenska kvinnor, speciellt i åldersgrupperna över 25 år. 9.7% återkom efter studien under 1989 eller 1990 med en ny oönskad graviditet med önskan om abort. Det utmärkande för dessa var att de hade slutat med det rekommenderade preventivmedlet eller bytt till ett annat med mindre säkerhet. Sammanfattningsvis visar studien att riskpatienten vid abortrådgivningen är en kvinna med brist på socialt stöd, låg utbildning, dålig relation och oförklarligt låg motivation för att använda säkra preventivmedel. Många av kvinnorna drabbas av en oönskad graviditet vid en tidpunkt då det inte ingår i livsplaneringen att skaffa ett barn. Våra möjligheter att påverka den negativa utvecklingen med alltför många aborter i vårt land består främst av att påverka kvinnors motivation för användandet av ett säkert preventivmedel. Kunskapen om "dagen-efter-piller" är fortfarande dålig och det är därför viktigt att det i all preventiv rådgivning även ingår information om denna metod. Samhällets strävan mot ett angeläget hälsomål måste vara att minska antalet aborter. Viktiga faktorer i denna strävan är: 1. att skapa gynnsamma villkor för barnfamiljer 2. att påverka kostnaderna för preventivmedel 3. att anslå tillräckligt med resurser för en effektiv sec- och samlevnadsinformation innefattande en modern preventivmedelsrådgivning.