How Personal Networks Shape Business: an Anthropological Study of Social Embeddedness, Knowledge Development and Growth of Firms

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar informell organisation, m a o den uppsättning av sociala relationer som förbinder olika personer i företag och över företagsgränser. Det finns en lång tradition av att studera informell organisation. Man har länge förstått att dessa sociala system har betydelse för hur företag egentligen fungerar. Trots detta är den stiliserade bilden av företag som opersonliga hierarkier och marknader som opersonliga mötesplatser alltjämt den dominerande, förutom kanske när det är tal om skandaler och korruption. Avhandlingens fokus är dock på konstruktiva aspekter av personliga nätverk. Jag studerar förmågan att möta både alldagliga och stora utmaningar i små producerande företag. Studien visar att personliga nätverk är av avgörande betydelse för att kunna anpassa och utveckla företagets verksamhet. Detta faller sig kanske naturligt. För att möta komplexa utmaningar behöver vi tillgång till en bred uppsättning med olika expertkunskaper och detta kan vi bäst, eller kanske endast, få genom personliga kontakter. Vi är beroende av andras expertkunnande och det blir därför viktigt att ha en bred uppsättning pålitliga kontakter som vi kommunicera väl med. Avhandlingen utvecklar enkla metoder för att analysera nätverk i företag. Utifrån jämförelser mellan olika företag är det möjligt att visa att uppsättningen av personliga kontaktnätverk i ett företag är av stor betydelse både för individer och för företagets utveckling som helhet. På individuell nivå visar studien att det finns ett starkt samband mellan en persons nätverk och personens förmåga och vilja att delta i företagets kunskapsutveckling. På företagsnivå går det att visa ett starkt samband mellan den informella organisationen och företagets tillväxt. Avhandlingen visar fruktbarheten av en människocentrerad, kommunikativ syn på företag. Därmed är det inte sagt att formella strukturer saknar betydelse. Dessa utgör ett viktigt medel för att försöka styra den informella organisationen. I slutet på avhandlingen skisseras olika faktorer som påverkar utvecklingen av en gynnsam informell organisation. Uppsättningen och fördelning av kunder, rörlighet inom besläktade industrier i regionen och specifika insatser från företagsledning är alla av vikt. Sett ur ett bredare perspektiv skulle man kunna säga att studien behandlar kunskapsfördelning på mikronivå. Kunskapsfördelning bör förstås som en central komponent i den övergripande arbetsfördelningen. Fördelningen av olika kunskaper är viktig både i samhället i stort men även på mikronivå t ex i företag. I ett företag är man beroende av att olika personer har olika expertkunskaper och att dessa kunskaper nyttjas på bästa möjliga sätt. Om det förhåller sig så, som en betydande strömning i forskningen hävdar, att kunskap huvudsakligen överförs genom personliga kontakter, är det följdriktigt att kunskapsfördelningen på mikronivå kan göras synlig genom att man kartlägger de personliga nätverkens struktur. Företag som har en utvecklad kunskapsfördelning fungerar väl, de som inte har det fungerar mindre väl. Det är min förhoppning att avhandlingen ska kunna bidra till en bättre förståelse av hur företag fungerar och människors situation i dem. Med andra ord att bidra till att skapa bättre förutsättningar för människor att utvecklas i sitt arbete och för organisationer att nyttja deras kunnande bättre. Jag hoppas även att avhandlingen ska utgöra ett bidrag till den teoretiska diskussionen av socio-ekonomiska system.