Energieffektivisering av vårdbyggnader på Lunds Universitetssjukhus

Abstract: Denna rapport ger exempel på energieffektivisering och dess möjligheter i vårdbyggnader. Framför allt tar den upp värmeåtervinning i äldre ventilationssystem av FT-typ samt effektivisering av belysningssystem. Den behandlar också elanvändning och viss kylteori. De två byggnader som omfattas av rapporten är två fristående klinikbyggnader på Lunds universitetssjukhus. Det är Infektionskliniken, på ca 7000 m², och Ögonklinik A, på ca 3500 m². En energiinventering har utförts och utvärderats, för att se om man kunde sänka driftskostnaderna för byggnaderna. Infektionskliniken hade under 1997 en värmeanvändning på ca 4,5 MWh/dygn. Enligt teoretiska beräkningar skulle värmebehovet kunna sänkas med ca 50% genom installation av värmeåtervinning. Denna sänkning skulle motsvara ca 720 MWh/år. Genom att installera treglasfönster med ett U-värde på 1,8 W/m2·K skulle en sänkning av värmebehovet med ca 40 MWh/år vara möjlig, enligt teoretiska beräkningar. Liknande beräkningar visar att en ökning av isoleringstjockleken från 0,1 m till 0,5 m skulle kunna sänka värmebehovet med ca 19 MWh/år. Med dessa åtgärder skulle den totala minskningen av värmebehovet kunna bli 780 MWh/år. Baserat på de energipriser som betalas i dag motsvarar detta en besparing på ca 240000 kr/år. Effektmätningar under en vecka visade att den specifika elanvändningen, omräknat till årsbasis, var ca 89 kWh/m²·år. Belysningskostnaden kan sänkas med upp till 60% i vissa utrymmen, genom byte till modernare armaturer och HF-drift. Studerade exempel visar att man i kulvertarna skulle kunna sänka elanvändningen för belysning från ca 18 kWh/m2·år till ca 10 kWh/m²·år. I avdelningskorridorer skulle en motsvarande sänkning från ca 60 kWh/m²·år, till ca 29 kWh/m2·år vara möjlig. Ögonklinik A renoverades i mitten på 80-talet och utrustades med ett modernare ventilations-system av typ FTX, samt ny belysning. Byggnadens värmeanvändning under 1997 låg i genomsnitt på 3,5 MWh/dygn. Detta ansågs ligga för högt, vilket var skälet till att även denna byggnad inventerades. De värmemätningar som genomfördes visade dock att värmeanvändningen inte var så hög som man tidigare trott. Skälet till detta misstänks vara att värmemätarna varit felkalibrerade under tidigare år. Mätningarna gav en medelanvändning på ca 2,4 MWh/dygn. En programkörning för samma mätperiod gav en teoretisk värmeanvändning på ca 2 MWh/dygn i genomsnitt, vilket anses verifiera misstanken om att mätarna varit felkalibrerade. Effektmätningar för denna byggnad gav den specifika elanvändningen, som omräknad till årsbasis blev 106,8 kWh/m²·år. Åtgärdsförslag har ej presenterats för denna byggnad, då värmeanvändningen låg betydligt lägre än vad tidigare uppgifter visat.