Essays on Fiscal Policy, Public Debt and Financial Development

Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling består av tre olika artiklar som kan läsas separat. Varje artikel har tilldelats ett eget kapitel i avhandlingen. Självständigheten av dessa kapitel bör inte tolkas som att de inte hör ihop. Förutom att alla tillhör området makroekonomi, har alla den gemensamma egenskapen att relatera till nutida ekonomisk politiska debatten. Titeln på den första artikeln är ?Fiscal Policy and Private Consumption in Industrial and Developing Countries?. Denna artikel har accepterats för publicering i Journal of Macroeconomics (Volume 29, Number 4 (December 2007)). Det är en empirisk studie av effekten som finanspolitiska åtgärder har på privat konsumtion. Den utforskar även om regeringens initiala finansiering behov eller föregående budgetunderskott påverkar relationen mellan finanspolitik och privat konsumtion. Vi använder årlig data mellan 1970 och 2000 för 40 länder, var av 19 är industrialiserade och 21 är underutvecklade. Resultaten visar att statliga utgiftschocker har ?Keynesianska? effekter för både i- och u-länder. Resultatet för skattechocker är inte entydig. Dessutom finns det inga bevis som stödjer hypotesen om ?icke-Keynesianska? effekter. "Debt and Economic Growth in Developing and Industrial Countries" är titeln på den andra artikeln. Den behandlar empiriska relationen mellan skuld och tillväxt för ett antal i- och u-länder. För u-länder, finner vi att lägre nivåer på totala utlandsskulden innebär en högre tillväxttakt. Den negativa relationen drivs av den offentliga utlandsskulden, och inte av den privata utlandsskulden. Angående kanalerna genom vilka skuldackumulering påverkar tillväxt, finner vi att den drivs främst genom att förhindra kapitalackumulering. Vi hittar endast en svag koppling mellan utlandsskulden och totala faktor produktivitetstillväxten. I fallet för privat sparande är resultaten inte entydiga. Vi hittar inga bevis som stödjer en inverterad U relation mellan utlandsskuld och tillväxt. För industriella länder, hittar vi inte något samband mellan statsskuld och ekonomisk tillväxt. Titeln på den tredje artikeln är ?Industry Diversification, Financial Development and Productivity-Enhancing Investments". Det är en teoretisk studie om hur finansiella systemet främjar makroekonomisk stabilitet och tillväxt. Den förklarar även finansiella systemets utveckling som en endogen del av tillväxt processen. Industri sektorn utför FoU aktiviteter, och finansierar dessa aktiviteter genom finansiella systemet. Medan vertikal innovation sporrar ekonomisk tillväxt, skapar horisontell innovation nya branschsektorer, och leder därför till högre sektor diversifiering. Högre sektor diversifiering fördjupar det finansiella systemet genom att förbättra dess kapacitet att finansiera den produktiva sektorn. Ekonomier som är mer diversifierade, och har därför mer utvecklade finansiella system, har högre tillväxttakt och mindre volatilitet. Det finns även en roll för att staten ska subventionera innovation, speciellt horisontell innovation.