Influence of lifestyle behaviours on bone mineral density among young healthy women: A two-year study. A Tentative Salutary Model

Abstract: Skeletthälsa och livsstilsbeteenden hos unga kvinnor I Sverige kommer ungefär 50 % av alla kvinnor att drabbas av en fraktur någon gång under sitt liv. Ett starkt skelett med hög mängd benmassa är det som främst bidrar till att förebygga benskörhetsfrakturer. Kvinnor har efter ungdomsåren mindre mängd benmassa än män och mängden benmassa minskar hos kvinnor snabbare i samband med klimakteriet än hos män. Den mängd benmassa som en individ har styrs till stor del av ärftliga faktorer men påverkas även av vårt sätt att leva, genom våra naturliga livsstilsbeteenden. Denna avhandling bygger på antagandet att unga kvinnors naturliga livsstils beteenden är av betydelse för att kunna maximera benmassan tidigt i livet och i förlängningen kanske minska risken för benskörhet. Deltagarna i studien är 152 unga friska kvinnor som vid första datainsamlingen, 1999, var 16-24 år. Datainsamlingen bestod av bentäthetsmätning, längd, vikt, samt ett frågeformulär med frågor om bl.a. livsstilsbeteenden och menstruationsmönster och en ny datainsamling gjordes efter två år. Olika livsstilsbeteenden samvarierar och kan antas motverka varandra eller förstärka varandras inflytande på förändringar i mängden benmassan. För att få en så heltäckande bild som möjligt har livsstilsbeteenden betraktas och undersökts ur olika perspektiv tex. hänsyn har tagits till kroppsvikt, rökning och användning av p-piller för att tex. utvärdera betydelsen av fysisk aktivitet. Resultaten visade att 58 av kvinnorna hade ökat mängden benmassa och 94 hade en oförändrad eller minskad mängd benmassa under de två år som hade förflutit mellan de två mätningarna. Av dessa var det 27 som ökat sin benmassa och 45 som hade minskat sin benmassa med mer än 5%. Användning av p-piller och alkohol konsumtion innebar en ökad risk att tillhöra gruppen med minskad benmassa. Resultaten visade att rökning var förknippat med en minskad mängd benmassa och användning av p-piller föreföll kunna minska rökningens negativa förändring av benmassan. P-piller användare som rökte konsumerade mer alkohol och angav oftare än de kvinnor som varken rökte eller använde p-piller att de hade ökat och/eller minskat mer än 5 kilo i kroppsvikt under två års perioden mellan datainsamlingarna. Kvinnor vars menstruationer blivit regelbundna i samband med att be börjat med p-piller hade högre benmassa än de med oregelbundna menstruation som blivit naturligt regelbundna. Resultaten visade att oavsett om man använder p-piller eller röker så dämpar eller motverkar utevistelse de negativa effekterna som rökning och p-piller har. En förklaring till detta kan vara att solljuset omvandlas i huden till D-vitamin som är en av byggstenarna i skelettet. Förutom utevistelse så bidrog även en självrapporterad bättre sömntillfredsställelse till en ökning av mängden benmassa. Hälften av kvinnorna i studien hade bantat och de hade högre kroppsvikt och mer benmassa än de kvinnor som inte hade bantat. En möjlig förklaring till att kvinnor som bantar har högre kroppsvikt kan vara att när kroppen inte får tillräckligt med energi dämpas energiförbrukning och detta kvarstår en period efter det att man slutat banta och börjat äta normalt. Detta innebär att kroppen bättre tillvaratar energin när man börjar äta normal igen. Hög kroppsvikt har förknippats med ett starkt skelett. Body Mass Index (BMI= vikt/längd i meter x längd i meter) är ett mått som används för att beräkna övervikt (BMI>24), normalvikt (BMI 19-24) och undervikt (BMI<19) hos unga individer. Resultaten visar att om hänsyn tas till över-, normal och undervikt har levnadsvanor en varierande betydelse mängden benmassa. Resultaten visade en ökning av kroppsvikten hade störst betydelse för en ökad mängd benmassa för de kvinnor som hade en undervikt. Hög fysisk aktivitet, dvs. att ägna sig åt hård träning och tävling som tex. löpning, gymnastik regelbundet och flera gånger i veckan var associerat med en minskning av benmassan hos de kvinnor som hade en undervikt. Detta talar för att nivån på fysisk aktivitet bör anpassas så den inte överstiger energi intaget. Bland de med övervikt saknade kroppsvikten betydelse för mängden benmassa. Kunskap om unga kvinnors egen uppfattning om livsstilsbeteenden bidrog ytterligare till att komplettera bilden av livsstilsbeteenden och deras betydelse för utveckling av benmassa. Elva av kvinnorna deltog i individuella intervjuer där de berättade om sin inställning till olika levnadsvanor. De kvinnor som tillfrågades var de som hade förändringar i benmassa som både var typiska och atypiska för vad som kan förväntas utifrån rökvanor och graden av fysisk aktiviteten. I intervjuerna med de unga kvinnorna framträdde två olika förhållningssätt till livet, rigid eller avslappnad. Det visade sig att kvinnor med en avslappnad inställning till livet ökat mängden benmassa, oavsett rök och motionsvanor och att samtliga med en minskad mängd benmassan hade en rigid inställning till livet. Det framkom i resultaten från intervjuerna att kvinnornas inställning till livet karaktäriserades av ett antal aspekter, motivation, värderingar, handlingar och strategier som var sammanlänkade. De kvinnor som hade en avslappnad syn på livet bestämde aktivt över sin livssituation utifrån vad de kände. De kvinnor som hade en rigid syn på livet hade som mål att i varierande grad anpassa sig till yttre omständigheter och var påverkade av andras åsikter. Detta kan vara associerat till stress som kommer inifrån en person. Stress ger förhöjda nivåer av stresshormon bl.a. kortisol som i sin tur har associerats med en hämning av uppbygganden av benmassa, vilket kan förklara den minskade mängden benmassa hos dessa icke rökande kvinnor med hög fysisk aktivitet. Kvinnorna med en avslappnad inställning till livet hade fritidsaktivitet som de kände gav dem avkoppling och nöje medan kvinnorna med en rigid inställning ofta deltog i fritidsaktiviteter som var praktiska. Det kunde vara att man samåkte med någon eller man hade anammat en fritidsaktivet som en anhörig eller sambo hade och kan antas inte ge samma avkoppling som de fritidsaktiviteter man själv väljer. De kvinnor som hade en avslappnad inställning till livet var mer engagerade i vad de gjorde och det som motiverade dem var att erhålla inre tillfredställelse och avkoppling. Det visade sig att fyra av fem kvinnor med en avslappnad inställning till livet upplevde att de ofta eller rutinmässigt fick tillräckligt med sömn medan fem av de sex kvinnorna som hade en rigid inställning till livet upplevde att de aldrig eller endast ibland fick tillräckligt med sömn. Samtliga kvinnor i studien, 152, indelades i två grupper utifrån självrapporterad tillfredställelse med sömnen. En jämförelse mellan dessa två grupper visade att de som var mer tillfreds med sin sömn förutom att det var mer sannolikt att de skulle ha ökat sin benmassa även hade rapporterat en bättre självskattad hälsa, färre sjukskrivningsdagar och färre läkarbesök. Det var färre antal rökare, de hade en lägre kroppsvikt och det var också färre som hade bantat i denna gruppen. Den gruppen kvinnor som var mer tillfreds med sin sömn uppgav även att de var mer fysiskt aktiva och konsumerade mer grönsaker. Sammanfattningsvis kan man säga att oavsett vilka livsstilsvanor som unga kvinnor har, kan de genom sina naturliga livsstilsbeteenden, främja uppbyggnaden av ett starkt skelett genom att öka den tid de vistas ute, framförallt vintertid och då under dygnets ljusa timmar. Det är också viktigt att ha fritidsaktiviteter som man känner motivation för och som är roliga eftersom avkopplande aktiviteter förefaller kunna förbättra förutsättningarna för att nå en optimal mängd benmassa. Viktigt är också att försöka förbättra tillfredställelsen med den egna sömnen och äta tillräckligt för att täcka behovet av energi som går åt till den fysiska aktiviteten man har, framförallt om man har en undervikt.