Alcohol problems in women; Gender characteristics relevant for identification in clinical and health screening settings

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen består av 5 delstudier. Fyra belyser olika aspekter av alkoholproblem hos kvinnor jämfört med män. Ett delarbete grundar sig på en studiepopulation av endast kvinnor. Undersökningsgrupperna består av såväl patienter som individer från den allmänna befolkningen. De två första studierna utgår från kvinnor och män i Malmö födda 1941, som undersöktes vid 42-års ålder. Identifikation av alkoholproblem och förkomsten av detsamma undersöktes. I det tredje arbetet analyseras alkoholproblem hos äldre förstagångssökande kvinnliga och manliga alkoholpatienter. Den fjärde studien är också av epidemiologisk natur, i vilken bensodiazepinkonsumtion, alkoholvanor och psykiatriska symptom utvärderas hos 55-åriga kvinnor. Det femte arbetet belyser slutligen ett försök att konstruera ett frågeformulär för mer effektiv identifiering av alkoholmissbruk hos kvinnor med beaktande av speciella karakteristika hos kvinnor med alkoholproblem. Artikel 1 "Frekvens av identifierade och icke-identifierade alkoholproblem hos kvinnor och män födda 1941, boende i Malmö 1983." Alla malmöbor födda 1941 inbjöds 1983 att deltaga i en hälsoundersökning på Avdelningen för Förebyggande Medicin, Medicinkliniken, Malmö Allmänna Sjukhus. Vidare undersöktes patientregistret på Alkoholkliniken, Malmö Allmänna Sjukhus, för att erhålla uppgifter om de individer som redan var registrerade där vid tidpunkten för hälsoundersökningen (individer med identifierade alkoholproblem). Övriga individer med alkoholproblem enligt läkarintervjun var således individer med icke-identifierade alkoholproblem. Könskvoten kvinna:man av alkoholproblem i sjukhuspopulationen var 1:4,1 och motsvarande i hälsoundersökningspopulationen 1:2,8. Resultaten talar för att kvinnligt missbruk inte är nämnvärt mer dolt än manligt. Konvergenshypotesen, som innebär att skillnaderna mellan förekomsten av kvinnligt och manligt missbruk håller på att minska och få ungefär samma frekvens (vilket skulle ha samband med tilltagande emancipation hos kvinnor i samhället) fick inte heller något stöd i undersökningen. Bland individer med alkoholproblem i den allmänna befolkningen och hos alkoholpatienter är männen fortfarande i klar majoritet. I arbete 2 analyseras de frågeformulär, som användes för att identifiera alkoholproblem vid hälsoundersökningen. Svarsstilen på dessa frågor samt de psykometriska egenskaperna antydde vissa skillnader mellan kvinnor och män. Dessa resultat utgjorde också grunden för ett senare arbete, där försök gjordes att konstruera ett nytt frågeformulär, särskilt avsett för bättre identifikation av kvinnligt alkoholmissbruk. I den tredje studien undersöktes kvinnliga och manliga alkoholpatienter, som sökt Alkoholkliniken, Malmö Allmänna Sjukhus, första gången vid en ålder av 60 år och däröver. Kliniska karakteristika uppvisade mer likheter än olikheter, med undantag för att kvinnor var mer frekvent företrädda i gruppen med sen alkoholproblemdebut. Jämfört med andra åldersgrupper av kvinnor på Alkoholkliniken ökar denna äldre grupp proportionellt mest. Emellertid kan man säga att den tidigare iakttagna företeelsen att alkoholproblem hos kvinnor blir tilltagande ovanligt vid 60-års ålder och däröver inte fann något stöd i den aktuella undersökningen, som bygger på en jämförelsevis omfattande population. Eftersom undersökningen rör ett mättillfälle och dessutom bygger på en patientgrupp kan man inte utan vidare översätta till den allmänna befolkningen och säga att alkoholproblem bland äldre kvinnor har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Tillväxten av befolkningen bland de som är 65 år och däröver förväntas uppgå till 28% fram till år 2010. Detta innebär att behandlingsinsatserna behöver ökas för dessa äldre individer inklusive de med alkoholproblem, inte minst kvinnor. De senare har också oftare en samtidig annan psykiatrisk sjukdom utöver sitt alkoholberoende jämfört med männen. Den vanligaste förekommande diagnosen är depression. I den fjärde studien visas att regelbundet bensodiazepinintag såväl för dag- som nattbruk huvudsakligen hänger ihop med en hög frekvens av psykiatriska symptom hos 55-åriga kvinnor i den allmänna befolkningen. Helnykterister och kvinnor med invandrarbakgrund har högre frekvens regelbundet bensodiazepinbruk. Däremot hade kvinnor med regelbunden måttlig alkoholkonsumtion en mycket låg frekvens av bensodiazepinbruk, vilket sannolikt är beroende på en bättre hälsa. En liten grupp kvinnor i studien hade alkoholproblem och uppvisade också en ökad frekvens av regelbundet bensodiazepinbruk. Detta utgör dock endast en liten del av resultatens förklaringsvärde. I det femte och sista arbetet redovisas ett nytt frågeformulär, speciellt avsett att effektivisera identifikationen av kvinnliga alkoholproblem. Instrumentet är tänkt att användas både i patientgrupper och vid t ex hälsoundersökningar och andra studier i den allmänna befolkningen. Frågor som i en tidigare undersökning separerat män och kvinnor med alkoholproblem gavs till en ny patientpopulation på Alkoholkliniken tillsammans med de sedvanliga formulären för identifikation (Malmö-MAST och CAGE). Dessa senare formulär distribuerades tillsammans med de frågor som separerade manligt och kvinnligt missbruk till en population av 20-45-åriga Kirsebergsbor i en hälsoundersökning. Det nya screeningformuläret AVI4 + CAGE fungerade bättre än de etablerade frågeformulären Malmö-MAST och CAGE avseende förmåga att upptäcka högkonsumtion hos kvinnor. Instrumentets sensitivitet var mycket låg, medan specificiteten var hög. Reliabiliteten var acceptabel. Studieresultaten antyder att frågeformuläret har lovande egenskaper, även om instrumentet än så länge får anses som preliminärt och i behov av ytterligare utveckling.