Essays on Network Effects and Money

Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling består av fyra separata artiklar. Den gemensamma nämnaren för alla artiklarna är att de behandlar pengar och nätverkseffekter. En vara med nätverkseffekter är en vara där nyttan av varan är beroende av hur många andra individer som använder sig av varan. Ett typexempel i litteraturen är faxmaskiner: ju fler som har en fax, desto större nytta har man av en faxmaskin. Denna egenskap kan man också anse att pengar har. Man kan säga att pengar är en nätverksvara. Teorier och modeller baserade på nätverkseffekter inom monetär ekonomi har utvecklats under slutet av 80-talet och framåt. Avhandlingen avser att bidra med ytterligare analys inom detta område. Den första artikeln analyserar valutaval, när valuta är en nätverksvara, och när ett effektivt valutaval inträffar. Valet av valuta kan antingen ske genom att varje individ själv väljer vilken valuta hon vill använda sig av eller genom att det politiska systemet väljer valuta. Artikelns slutsats är att det inte går att garantera att den mest effektiva kombinationen av valutor kommer att väljas, oavsett om individerna själva eller politikerna väljer valuta. Det går dock att visa att det oftare kan bli ett bättre utfall om det politiska systemet får inflytande över valutavalet. Anledningen har att göra med att pengar just är en nätverksvara. I den andra artikeln tas ekonomen Carl Mengers monetära skrifter upp i ett doktrinhistoriskt perspektiv. Det undersöks om Carl Menger kan sägas vara en föregångare inom de teorier och modeller som idag analyserar pengar som en nätverksvara. Slutsatserna är blandade. Man kan konstatera att delar av Mengers idéer har klara paralleller med dagens diskussion om pengar som en nätverksvara. Analysen är dock inte tillräckligt distinkt kopplad till detta fenomen. Samtidigt tycks det saknas tillräckligt djup i analysen kring pengar som en nätverksvara för att Menger ska kunna kallas en föregångare i alla dess bemärkelser. Den tredje artikeln analyserar övergången till och införandet av euron i euro-länderna. Övergången till euro i form av sedlar gick olika snabbt i dessa länder. Syftet är att hitta orsaker som kan hjälpa till att förklara dessa nationella skillnader. Artikeln finner att den initiala ”fördistributionen” av eurosedlar, storleken på landet, tidslängden när nationella sedlar och eurosedlar cirkulerade samtidigt och antalet banker per capita kan förklara en stor del av de nationella skillnaderna. De första två av dessa orsaker stödjer tanken på att pengar är en nätverksvara. Det har inte kunnat påvisas att psykologiska faktorer såsom nationalism eller europeisk identitet har haft någon effekt. Den fjärde och sista artikeln analyserar teoretiskt hur övergången till en ny valuta kan gå till. Två olika typer av modeller tas fram. Den första typen är nätverksmodeller, som baseras på antagandet att pengar är en nätverksvara. Den andra typen kallas för velocitets-modeller och baseras på antagandet att det finns olika sektorer i en ekonomi där pengarna byts ut med olika varierande hastigheter. Dessa modeller kan generera olika s k adoptionsfunktioner som visar hur stor andel av den nya valutan som finns ute i ekonomin vid en viss tidpunkt. Båda typerna av modeller kan generera just den specifika övergång till ny valuta som kunde iakttas vid införandet av Euron. En viss nätverksmodell kan också generera s k S-formade adoptionsfunktioner som är vanligt förekommande i den empiriska litteraturen.