Furniture for Later Life: Design Based on Older People’s Experiences of Furniture in Three Housing Forms

Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna doktorsavhandling i industridesign handlar om utmaningarna och möjligheterna att möta demografiska förskjutningarna och de förmodade förväntningarna hos dagens och morgondagens äldre generationer. Bakgrunden är avsaknaden av möbler som motsvarar efterfrågan hos äldre konsumenter och bristande kunskap om relationerna mellan möbler och äldre människor i hem- och vårdmiljöer. Generaliseringen av äldres behov har visat sig vara alltför begränsade för att möta deras behov och krav. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om de sätt på vilka äldre människor agerar på, påverkas av, reflekterar över och uppskattar möbler i sina hem. För att blottlägga dessa relationer, har tre olika boendeformer studerats och jämförts. Målet är att förbättra förutsättningar för design av möbler avsedda för äldre människor och deras boendemiljöer genom att utgå från deras egna erfarenheter. Det övergripande tillvägagångsätt har varit användarcentrerat med tidigt fokus på äldre människor. Fem kvalitativt deskriptiva studier har genomförts för att belysa relationer mellan äldre människor och möbler i vardagslivet. Ett gemensamt inslag var intervjuer. För att nå en djupare och mer mångfacetterad förståelse har utöver intervjuerna olika datainsamlingsmetoder kombinerats. Sammanlagt deltog 88 personer. En kvalitativ innehållsanalys tvärs över studierna har använts för att jämföra beskrivningar om relationer mellan människor och möbler i tre olika miljöer: 1) ordinärt boende, 2) seniorboende och 3) särskilt boende (SÄBO). Resultaten visar på en stor spridning av vad äldre uttrycker om möbler, och synliggör många olikartade intressen, behov och önskemål. Det är utifrån dessa resultat orimligt att reducera äldre människor till en homogen grupp eller att i förväg specificera deras behov. Trots det visar resultaten sammantaget behov och önskemål om möbler som främjar bekvämlighet, trivsel och självständighet och som bidrar till eftersträvansvärda upplevelser av värdighet, meningsfullhet och frihet. Resultaten presenteras i en modell över hur möbler kan vara betydelsefulla för äldre människor. Modellen som består av de fyra kategorier: 1) passa användning, 2) passa människokropp, 3)passa individ och 4) passa fysisk miljö förslås även kunna användas för andra produkttyper eller tjänster och människor i andra livsfaser. Resultaten visar att äldre människor är aktiva och reflekterande användare, kapabla att identifiera sina behov och uttrycka specificerade krav. De behov som de äldre deltagarna själva gav uttryck för, skiljer sig från befintliga rekommendationer om möbler för äldre. De senare baseras i huvudsak på äldre människors fysiologiska förändringar medan resultaten i denna avhandling pekar på behov av produkter som även stödjer psykologiska och sociala förändringar och överensstämmer med en eftersträvansvärd identitet av en aktiv, oberoende och självbestämmande individ. Slutsatsen är att designer bör vara tätt involverade i framtagandet av kunskap om äldre människors behov och omfatta en helhetssyn på människors olikartade behov. En framtida rekommendation är att i industriella och marknadsmässiga sammanhang ta till vara den kunskap som genererats i denna doktorsavhandling, involvera användare i iterativa designprocesser och skapa helt nya eller vidareutveckla designlösningar som är önskvärda och användbara för människor under en så lång period av livet som möjligt.