Optimal strategies and information in foraging theory

Abstract: I den här avhandlingen presenterar jag ett antal empiriska och teoretiska arbeten där vi har studerat hur både människor och djur använder information. Vi har funnit att mängden information, och det sätt på vilket informationen presenteras, har betydelse för hur väl människans beslut anpassas till de förhållanden som råder. Vi har också funnit att människor verkar ha en inneboende uppfattning om hur en resurs är fördelad över ett område. Denna uppfattning verkar vara plastisk, såtillvida att den kan justeras m a p den information som tillkommer. Med hjälp av matematiska modeller har vi studerat om tillgången till information från andra gruppmedlemmar kan vara en anledning till varför vissa arter lever i grupp. Vi har undersökt en situation där individerna strävar efter att maximera sin intagshastighet av föda. I en situation där gruppmedlemmarna delar lika på all information och på all föda som hittas, men där var och en, oavsett gruppstorlek, måste betala hela kostnaden i restid för att förflytta sig mellan platser, kommer intagshastigheten av föda att minska med ökad gruppstorlek. Individerna kommer spendera en större del av sin tid på att förflytta sig mellan födoplatser och en mindre del av sin tid på att äta ju större gruppen är. I ett sådant här scenario är alltså inte informationstillgången en anledning till att hålla ihop i grupp. Vi har också med hjälp av matematiska modeller studerat hur informationsdynamiken i en grupp av födosökande djur kan se ut. I modellen har vi gett gruppmedlemmarna tre beteendeval: söka föda, söka efter information eller lämna födoplatsen för att förflytta sig till en ny plats. Individerna strävar efter att maximera sin överlevnad. Resultaten visar att valet av beteende beror på hur höga energireserver individen har. En individ med låga energireserver söker efter föda och lämnar födoplatsen om den bedömmer att den potentiella kvaliteten sjunker till en viss nivå, medan en individ med höga energireserver väljer att söka efter information. Vi har antagit att när en individ lämnar en födoplats så lämnar även resten av gruppen. Det innebär att det är de gruppmedlemmar som har låga energireserver som kommer fatta lämnabesluten för gruppen. Som avslutning visar vi på en möjlig tillämpning av kunskaperna om informationens betydelse för beslutsfattande. Vi presenterar en ny typ av insatsbaserade fiskekvoter för en bättre skötsel av fiskbestånd: en effortbaserad dynamisk fiskekvot. Vi visar att genom att använda information från pågående fiske i kombination med fiskedata från tidigare år, kan vi nå en högre maximal hållbar skörd jämfört med att använda dagens system med en fast fiskekvot som sätts vid fiskets början.