Smoking and airway disorders in an urban population -special references to gender and socioeconomic status

Abstract: Popular Abstract in Swedish Delarbetena i denna avhandling, som baseras på en befolkningsstudie från Malmö, studerar sjuklighet och dödlighet associerad till rökning och kroniska luftrörssjukdomar med hänsyn till köns och socioekonomiska aspekter. Studier av män har övertygande visat en ökad mortalitetsrisk associerat med tobaksrökning. Emellertid har endast ett fåtal studier undersökt långtidseffekter av tobaksrökning på kvinnors mortalitet vilket delvis beror på att kvinnor har rökt mindre och under kortare tid än män. Tidigare studier har visat att kvinnor kan ha en ökad mortalitet i sjukdomar orsakade av tobaksrökning. Studie I visade en två- till- trefaldigt ökad mortalitetsrisk bland rökande kvinnor jämfört med kvinnor som aldrig rökt. De rökande kvinnorna uppvisade dessutom en ökad risk för mortalitet i lungcancer, annan cancer orsakad av rökning, samt kardiovaskulär sjukdom. Dessa risker kvarstod även efter justering för socialgruppstillhörighet och civilstatus. I tidigare studier har man funnit en association mellan låg socialgrupp och en ökad risk för lungcancer. Denna riskökning har tillskrivits den ökade förekomsten av tobaksrökning i lägre socialgrupper. Endast ett fåtal studier har studerat lungcancer risk i relation till socialgrupp med justering för skillnader i rökvanor mellan socialgrupperna. Ingen tidigare studie har undersökt skillnader i lungcancer incidens relaterat till histologisk undergrupp av lungcancer. Studie II visade en ökad lungcancer risk hos rökare från låg socialgrupp jämfört med rökare från hög socialgrupp. Även de män från låg socialgrupp som aldrig rökt uppvisade en ökad lungcancer risk. De relativa riskerna var för män; 1.39 (95% konfidens-intervall: 1.11-1.73), för kvinnor; 1.56 (1.04-2.34) samt för män som aldrig rökt 3.43 (1.59-7.41) efter justering för ålder och rökvanor. Bland rökande män och kvinnor av låg socialgrupp sågs en ökad risk för skivepitelcancer: Denna risk var dubbelt så stor för män och sjufaldigt ökad för kvinnor. År 2001 publicerades den internationella GOLD klassifikationen för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. I dessa riktlinjer introduceras ett ?risk-stadium? stadium 0, definierat som kronisk bronkitsymptom hos individer med normal lungfunktion. Tidigare studier har visat en ökad mortalitetsrisk hos individer med kronisk bronkit. Studie III och IV visade en ökad mortalitetsrisk associerad med kronisk bronkit hos rökare med normal lungfunktion jämfört med individer utan dessa symptom. Även hos individer med mild till medelsvår kroniskt obstruktiv lungsjukdom var förekomst av kronisk bronkit förenad med en ökad mortalitetsrisk. Dessutom påvisades en ökad frekvens av sjukhusinläggningar (alla diagnoser förutom kroniskt obstruktiv lungsjukdom), samt sjukhusinläggningar orsakade av obstruktiv lungsjukdom och kardiovaskulär sjukdom hos individer med kronisk bronkit jämfört med individer utan dessa symptom. Rökare med eller utan kronisk bronkit har en ökad risk för att utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Globalt orsakar diagnostiserad kroniskt obstruktiv lungsjukdom en betydande dödlighet. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom. Det finns endast ett fåtal populationsbaserade långtidsuppföljningar med avseende på morbiditet och mortalitet hos individer med lungfunktionsnedsättning svarande till kroniskt obstruktiv lungsjukdom. I Studie III och IV var kroniskt obstruktiv lungsjukdom associerat med ökad mortalitetsrisk och en ökad frekvens av sjukhusinläggningar (alla diagnoser förutom kroniskt obstruktiv lungsjukdom) samt sjukhusinläggningar orsakade av kardiovaskulär sjukdom samt obstruktiv lungsjukdom jämfört med individer med normal lungfunktion. Morbiditet och mortalitet hos individer med kronisk bronkit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är sannolikt underestimerad.