Reuse and Recycling of Food Packaging - Odour Related Aspects of the Use and Misuse of PET Beverage Bottles

Abstract: Popular Abstract in Swedish Vatten- och läskflaskor av polyetylentereftalat, PET, kan både återanvändas (återfyllbara flaskor) och/eller återvinnas. Vid återvinning kan materialet användas för tillverkning av nya flaskor, sk closed-loop recycling. I både återfyllbara flaskor och flaskor som innehåller återvunnet material kan det förekomma ämnen som tidigare trängt in i plasten. Dessa kan antingen härröra från tidigare produkter eller från konsumenters felanvändning, dvs. att konsumenten använt flaskan till förvaring av något annat än den ursprungliga drycken. Med syfte att säkerställa konsumentsäkerhet och produktkvalitet (t.ex. lukt och smak) hos dryck förpackad i PET flaskor gjordes en rad studier. Både återfyllbara flaskor samt flaskor som innehöll simulerat återvunnet material, antingen i direktkontakt med livsmedlet eller med en funktionell barriär som skydd mellan drycken och det kontaminerade materialet, undersöktes med fokus på luktande ämnen. Innehållet i använda återfyllbara flaskor analyserades för att identifiera ämnen som härrörde från konsumenters felanvändning. Två olika flasktyper undersöktes för att finna ämnen som kontrollsystemen, inklusive de så kallade sniffrarna, både hade lyckats (utsorterade flaskor) och inte hade lyckats (reklamerade produkter) sortera bort innan flaskan återanvändes på nytt. Tidigare studier har enbart funnit ett fåtal ämnen i använt PET material som föreslagits härstamma från konsumenters felanvändning. I de två studier som presenteras här har ett brett spektrum av mer än 50 ämnen identifierats där ursprunget föreslås vara konsumenters felanvändning. Totalt 29 olika produktkategorier tros vara orsaken, och de består både av livsmedel och av icke-livsmedel. För återfyllbara flaskor är det viktigt att flaskmaterialet är ?inert? så att det inte tar upp ämnen från en produkt och överför det till nästa produkt som förvaras i flaskan. En sensorisk metod som bestämde ett lukttröskelvärde togs fram för att kunna karaktärisera hur inert ett material för återfyllbara flaskor är. Metoden kunde skilja mellan PET och PEN (polyetylennaftalat) material. Även kemisk analys med gaskromatografi kopplad med masspektrometri användes för att jämföra aromöverföringen från de olika materialen. Resultaten visade att PEN hade mycket lägre aromöverföringen än PET, vilket tyder på att PEN skulle passa bättre som material i återfyllbara flaskor. PET flaskor med inblandning av avsiktligt kontaminerat material tillverkades för att simulera återvunnet material. Det kontaminerade materialet fanns antingen i hela flaskan eller bara i mittenlagret, så att livsmedlet antingen skulle vara i direktkontakt med det kontaminerade materialet eller skyddas av ett lager okontaminerad plast, en så kallad funktionell barriär. Migrationen av kontaminanterna från flaskan till tre olika livsmedelssimulanter studerades under lagring vid två olika temperaturer under 1 år. För att undersöka om lagring av preformarna, från vilka flaskorna tillverkas, påverkar migrationen lagrades preformar i 6 månader vid 40°C innan flaskorna tillverkades och fylldes med livsmedelssimulant. Migrationen påverkades både av lagringsbetingelser, typ av livsmedel samt typ av kontaminant. Dock lyckades den funktionella barriären förhindra detekterbara mängder av kontaminater från att migrera in till livsmedlet även under sådana för läskedryck extrema lagringsförhållanden som 1 år vid 40°C.