Going through magnetic resonance imaging - patients’ experiences and the value of information and preparation for adults and children

Abstract: Popular Abstract in Swedish Magnetisk resonanstomografi: Patienters upplevelser och betydelsen av anpassad information och förberedelse för vuxna och barn. Magnetisk resonanstomografi (MRT) har sedan tidigt 1980-tal ökat i betydelse och är idag en vanlig undersökning för både vuxna och barn. Undersökningen innebär att patienten ligger i en smal tunnel i magnetkameran och när bilderna tas hörs kraftiga knackande ljud. Undersökningstiden varierar från 20 till 90 minuter. Trots att under¬sökningen är icke-invasiv och anses vara smärtfri finns det beskrivet att 25–53% av vuxna och barn som genomgått MRT upplever moderat till svår oro och att 1,5–6,5% av patienter avbryter undersökningen framför allt på grund av det trånga utrymmet. Det är också beskrivet att oroliga patienter rör sig mer under undersökningen, vilket kan förorsaka rörelseartefakter med sänkt bildkvalité som följd. För att kunna genomgå undersökningen sövs därför många barn. Även datortomografi (DT) har ökat i betydelse under senare tid. Fördelen med DT är att undersökningen är snabb och inte lika känslig för rörelser men nackdelen är att joniserande strålning används. Studier har visat att oro hos patienterna kan minskas vid MRT med en kombination av ökade förberedelser och ökad interaktion mellan patient och personal. Interventionerna utgår ofta från personalens uppfattningar om vad som är bra för patienterna och det saknas studier om patienternas egna erfarenheter och få studier som undersökt om barn klarar att genomgå undersökningen vakna. MRT är en relativt dyr undersökning och det är av betydelse för såväl kostnadseffektiviteten som för att minimera patienters väntan och lidande att undersökningen kan göras snabbt och med god bildkvalitet. Syftet med studierna var därför att undersöka vuxna patienters upplevelser, som de beskriver dem själva, efter att ha genomgått MRT och att undersöka hur patienternas oro och bildkvalitén påverkas av utökad skriftlig information. Vidare var syftet att kartlägga användandet av MRT och DT för barn under en femårsperiod och undersöka om barn mellan 3 och 9 år kan genomgå MRT undersökningar utan att sövas om de får åldersanpassade förberedelser och möjlighet att se film under undersökningen. Med syfte att undersöka och belysa patienters upplevelser av att genomgå MRT genomfördes kvalitativa intervjuer med 19 patienter. Ett strategiskt urval av patienter som avbröt undersökningen (3), som visade oro men klarade att genomgå undersök¬ningen (6), och som inte visade någon oro (10) ingick i studien. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med hermeneutisk fenomenologisk ansats. I analysen framkom ett gemensamt tema där patienterna beskrev upplevelsen av att genomgå MRT som ”att vara i en annan värld”. Detta upplevdes som ett hot mot deras självkontroll och påver¬kade den ansträngning som krävdes för att genomgå undersökningen liksom behovet av stöd. Alla patienterna upplevde att de hade behov av information och möjlighet att kunna kontakta personalen vid behov. De som upplevde stort hot mot självkontrollen behövde känna sig i kontroll över situationen och hade behov av ytterligare stöd. Interaktionen mellan patient och personal visade sig vara viktig för patienterna och ibland var tillit till personalen en förutsättning för att de skulle kunna genomföra undersökningen. Sammanfattningsvis varierade patienternas upplevelser betydligt varför det är av största betydelse att kunna individualisera omhändertagandet av patienter utifrån varje individs specifika behov. En två sidor lång skriftlig information utformades, baserad på patienternas berättelser och forskning angående patientinformation. Informationen utformades så att den inne¬höll information om hur undersökningen gick till (procedural information), kunde upp¬levas (sensory information) och hur lång tid en undersökning vanligtvis kunde ta (temporal information). En kontrollgrupp bestående av 118 patienter erhöll standardinformation och en interventionsgrupp bestående av 124 patienter fick även den utökade skriftliga information. Patienternas oro innan och under undersökningen mättes med ett instrument som mäter oro, (STAI) och deras tillfredställelse med informationen med ett frågeformulär som togs fram för denna studie. Bildkvaliteten med avseende på rörelseartefakter bedömdes av neuroradiologer. Resultatet visade att den utökade skriftliga informationen inte minskade patienternas oro eller påverkade patienternas tillfredsställelse med informationen. Däremot förekom signifikant färre rörelseartefakter i bilderna hos den grupp av patienter som fått utökad skriftlig information, jämfört med de patienter som fått standardinformation. Data från det radiologiska informationssystemet från Lunds universitetssjukhus användes för att kartlägga hur många barn (0-15 år) som genomgått MRT och DT undersökningar under åren 2002 till 2006 och hur många barn som sövdes. Samman¬lagt genomfördes 8119 undersökningar vid 6392 tillfällen. Det var en signifikant ökning av MRT undersökningar i förhållande till DT under de fem åren. Djup sedering eller generell anestesi användes i 43,1% av tillfällena vid MRI och 6,8% vid DT. För att undersöka om barn mellan 3 och 9 år kunde genomgå MRT undersökningar utan att sövas genomfördes en kontrollerad experimentell studie med en kontrollgrupp med 36 barn och en interventionsgrupp med 33 barn. Barnen i kontrollgruppen genomförde undersökningen enligt befintliga rutiner vilket medförde att 30 av barnen sövdes och 6 undersöktes vakna. För barnen i interventionsgruppen ändrades rutinerna på tre sätt 1) de fick hemskickat en broschyr och sagobok om undersökningen att läsa tillsammans med sina föräldrar 2) de fick titta på och leka med en modell av en magnetkamera och lyssna på ljudet 3) de fick titta på DVD film under undersökningen. Av de 33 barnen klarade 30 undersökningen med acceptabel bildkvalité även om det fanns fler barn i interventionsgruppen som hade rörelseartefakter på bilderna. Föräldrarna i interventionsgruppen angav samma eller högre tillfredsställelse med omvårdnaden än föräldrarna i kontrollgruppen. Kostnaden för undersökningarna i interventionsgruppen beräknades bli lägre i jämförelse med kostnader för undersökningar i kontrollgruppen. Studierna visade att muntlig och skriftlig information, åldersanpassade förberedelser och interaktionen mellan patient och personal är av stor betydelse för patienters upplevelser av och möjlighet att genomföra undersökningen. Personalen behöver vara medveten om den betydelse de har, efterfråga vilka behov varje enskild patient har och omhänderta varje patient på ett individuellt sätt. För att bättre förstå hur och om patienternas oro kan minskas behöver omvårdnaden och då speciellt interaktionen mellan patient och personal ytterligare studeras.