Subjective annoyance attributed to electrical equipments and smells - Epidemiology and stress physiology

Abstract: Popular Abstract in Swedish Utbredningen av besvär som attribueras till elektrisk utrustning respektive kemikalielukter och andra odörer är ännu ej till fullo fastställd. Vidare saknas kunskap om eventuella bakomliggande faktorer för dessa besvärs uppkomst. Syftet med avhandlingen var att undersöka utbredningen av besvär som attribueras till elektriska faktorer, kemikalier och lukter, samt undersöka eventuella associationer med subjektivt välbefinnande och funktionsförmåga, samt sjukvårdskonsumtion. Vidare avsågs att undersöka huruvida personer med el- och kemikalierelaterade besvär (subjektiv miljökänslighet, MK) uppvisade avvikande dygnsrytm av stresshormonet kortisol (i saliv), jämfört med personer utan MK, samt att undersöka huruvida personer med MK uppvisade tecken på sänkt hämning av hypothalamus-hypofys-binjurebark (HPA) axeln vid binjurebarksuppressionstest med dexamethason. De epidemiologiska resultaten i avhandlingen baseras på en folkhälsoenkät som skickades ut till 24 922 skåningar, och besvarades av 13 604 personer. Stresstudien utfördes med 141 försökspersoner, rekryterade ur denna kohort. Eventuella rubbningar i dygnsrytmen av kortisol studerades genom att mäta kortisolvärden över dagen, relativ morgonstegring, fall över dagen, samt hämningen av insöndring av kortisol efter intag av syntetiskt kortisol (dexamethason). El- och lukt/kemikalierelaterade besvär (MK) visade sig vara vanligt förekommande. Ca 30% rapporterade åtminstone någon grad av besvärsreaktioner. Kraftigare besvärsreaktioner angavs av ca 6%. Grupper med MK uppgav lägre välbefinnande och sämre vardaglig funktionsförmåga än befolkningen i stort, men endast lätt förhöjd sjukvårdskonsumtion. Individer med MK visade inte några avvikelser från det normala i kortisoldygnsrytm. Inte heller sågs några avvikelser från det normala i hämningen av kortisolinsöndring efter intag av syntetiskt kortisol. Dagliga skattningar av besvär under 14 dagar bekräftade bilden av förhöjd känslomässig och kroppslig besvärsnivå, sämre sömnkvalitet och ökad stressupplevelse i vardagen, främst i gruppen med besvär som attribuerades till både el och lukt/kemikalier. Slutsats: El- och lukt/kemikalierelaterade besvär var vanligt förekommande i befolkningen. Sammantaget antyder resultaten att individer med besvär attribuerade till både elektrisk utrustning och lukt/kemikalier var den mest besvärsbelastade och utsatta gruppen. Dock kunde inte några fysiologiska tecken på förhöjd stressrespons påvisas vid MK.