Immunoregulatory differences between adult onset type 1 diabetes and latent autoimmune diabetes in adults (LADA)

Abstract: Popular Abstract in Swedish Autoimmun diabetes karakteriseras av cell medierad autoimmunitet mot insulinproducerande beta celler i Langerhanska öar. Typ 1 diabetes är den största typen av diabetes i barn och ungdomar och antas vara orsakad av Th1-cell drivet angrepp av beta celler. Den betydligt vanligare typ 2 diabetes antas inte vara en autoimmun sjukdom men diabetes specifika autoantikroppar (ICA eller GADA) hittas i 5-15% av fallen. Dessa patienter brukar benämnas latent autoimmun diabetes hos vuxna eller LADA. Det har aldrig varit helt klart om LADA är en helt egen sjukdom eller om den borde räknas till typ1 diabetes. Individer med LADA har bättre bevarad insulin sekretion och långsammare beta-cell död vid klinisk diagnos jämfört med typ 1 diabetes. Dessutom finns det vuxna patienter med typ 1 diabetes som delar det snabba sjukdomsförloppet som normalt ses vid typ 1 diabetes hos barn. Hypotesen var därför att den autoimmuna aktiviteten skiljer sig mellan typ 1 diabetes och LADA. Syftet var att identifiera några av de immunoregulatoriska egenskaper som kan förklara skillnaden i sjukdomsförlopp mellan dessa två grupper. Heterozygoti för de diabetes associerade hög risk haplotyperna HLA DR3/DQ2-DR4/DQ8 ansågs vara en riskfaktor för både typ 1 diabetes hos vuxna och LADA. Dessutom visade homozygoti för mikrosatellitmarkören TNFa2 en ökad risk för både typ 1 diabetes och LADA, troligen beroende på kopplingsojämvikten mellan HLA haplotyperna. Närvaro av antingen HLA DR3/DQ2 eller DR4/DQ8 medförde också en signifikant ökad risk för typ 1 diabetes men inte för LADA. Autoantikroppar riktade mot glutaminsyradekarboxylas 65 (GADA) var framförallt av IgG1 subklass vid både typ 1 diabetes och LADA. Däremot var IgG4 subklassen den näst vanligaste subklassen vid LADA men kunde inte detekteras hos patienter med typ 1 diabetes vid klinisk diagnos. Detta talar för ett större engagemang av Th2 celler i LADA jämför med typ 1 diabetes. Nivåerna av alla GADA IgG-subklasser minskade i typ 1 diabetes under tre år efter diagnos medan de förblev oförändrade i LADA. Detta indikerar på en kvarhållande skillnad i autoimmun respons mot beta cell antigenet GAD65 mellan grupperna. Den långsammare beta cell destruktionen i LADA kan bero på ett mer balanserat T-cell svar vilket reducerar den cytotoxiska Th1 cellmedierade responsen. Typ 1 diabetes och LADA kan därför anses vara olika varianter av beta cell autoimmunitet.