Insights into breast cancer: New familial patterns and identification of a potential predictive marker

University dissertation from Division of Oncology and Pathology

Abstract: Popular Abstract in Swedish Bröstcancer drabbar drygt 7500 kvinnor och ett 40-tal män årligen i Sverige. Antalet insjuknande ökar årligen och utöver förbättrade behandlingsmetoder så det finns ett behov att ta reda vem som löper störst risk att drabbas och varför. Dels för att få bättre förståelse för bröstcancer, men också för att hitta preventiva medel. Ärftlighet är en orsak till bröstcancer och det är beräknat att cirka 25 procent av all bröstcancer orsakas av familjära faktorer. Familjära faktorer kan innefatta allt från arv av gener som medför kraftigt ökad risk för bröstcancer, till arv av förändringar i DNA. Dessa förändringar kan var för sig medföra en mycket begränsad ökad risk, men som när de är många till antalet kan samverka och ge en ökad risk för bröstcancer. Ungefär hälften av de faktorer som orsakar ärftlig bröstcancer har identifierats. De gener som orsakar flest bröstcancerfall identifierades under början och mitten av 1990-talet. Sedan dess har det först på senare tid identifierats ytterligare några gener. Denna avhandling har som huvudsakligt mål att identifiera grupper av patienter med en viss typ av bröstcancer där det skulle kunna finnas en genetisk orsak. I det första arbetet studerades förekomsten av ett så kallat horisontellt familjeträd i förhållande till olika typer av bröstcancer. Ett horisontellt familjeträd innebär att det inte finns några släktingar med bröstcancer i tidigare generationer, men att två eller fler syskon diagnostiseras med bröstcancer. De familjer som bär på de gener som tidigare beskrivits och som ger upphov till bröstcancer har ofta familjeträd med bröstcancer i flertalet generationer. Vi fann att patienter med en viss typ av bröstcancer som kallas Tubulär oftare har ett horisontellt familjeträd. Vi föreslår därför patienter med Tubulär bröstcancer som har ett horisontellt familjeträd som kandidater för genetiska studier. I det andra arbetet studerade vi förekomsten av cancer hos förstagradssläktingar (mamma, pappa, syskon eller barn) hos bröstcancerpatienter med tumörer av lobulär typ. Lobulär bröstcancer är den näst vanligaste typen av bröstcancer. Lobulära tumörer utgör ungefär 5-15 procent av alla fall. Vi fann att de kvinnor som diagnosticerats med lobulär bröstcancer oftare än de som diagnosticerats med andra typer av bröstcancer hade en pappa som diagnosticerats med cancer. Detta samband är delvis beroende av förekomst av prostatacancer hos papporna, men sambandet fanns även för andra typer av cancer hos papporna. I det tredje arbetet studerades en tidigare observation: att bärare av BRCA1 mutationer som ärvts av pappan insjuknar i bröstcancer vid en lägre ålder än de som ärver BRCA1 mutationen av mamman. Två gener av de som är kända som orsak till bröstcancer är vanligare än andra: BRCA1 och BRCA2. Dessa beräknas vara orsak till mellan 20 och 25 procent av den bröstcancer som räknas som ärftlig, och mellan en och två procent av all bröstcancer. Vi kunde konfirmera det fynd som tidigare påvisats i tre olika studier som pekar på att de som ärver en mutation i BRCA1 genen från sin pappa insjuknar tidigare i bröstcancer än de som ärver en mutation i BRCA1 genen från sin mamma. Vidare kunde vi också rapportera en observation där de som ärver en BRCA1 mutation av sin pappa diagnostiseras med äggstockscancer vid en högre ålder jämfört med de som ärver en BRCA1 mutation av sin mamma. Vi kunde inte fastställa några sådana fynd för varken bröst- eller äggstockscancer hos bärare av BRCA2 mutationer. I det fjärde arbetet studerade vi eventuella kopplingar mellan förekomsten av så kallade telangiectasier (spindel vener) vid tidpunkten för bröstcancerdiagnosen och hormonella faktorer, såsom BMI, p-pilleranvändning, övergångshormonanvändning och barnafödande. Vi fann ett samband, t.ex. mellan dessa hormonella faktorer och förekomsten av telangiectasier. Vi studerade även totalöverlevnaden för bröstcancerpatienter med telangiectasier, och vi observerade att äldre kvinnor som hade förekomst av telangiectasier vid diagnos hade en bättre totalöverlevnad jämfört med andra bröstcancerpatienter i samma ålder som inte hade telangiectasier.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)