Compton Scattering from the Deuteron at Low Energies

Abstract: Popular Abstract in Swedish Vid Compton spridning sprids fotonen elastiskt, dvs. utan att förlora energi, mot en annan partikel eller kärna. Kärnorna som användes i detta försök består av en proton och en neutron (sk. deuterium, eller tungt väte). Kärnorna bestrålades med fotoner av kända energier och de spridda fotonerna detekterades mha. stora NaI-detektorer som var placerade i olika vinklar runt strålmålet. Försöket utfördes under 8 veckor och genom att räkna antalet fotoner som kärnorna bestålades med och antalet spridda fotoner i de olika detektorerna, kan sannolikheten för att en foton skall spridas bestämmas. Denna sannolikhet jämfördes med en teoretisk modell som beskriver sannolikheten för att en foton skall spridas elastiskt mot en deuterium-kärna. Eftersom protonen och neutronen består av kvarkar, vilka har en elektrisk laddning, kommer dessa att sträckas ut då de utsätts för ett elektriskt fält (fotonen), dvs. de polariseras. Värdet (sannolikheten) som den teoretiska modellen ger, beror på polariserbarheten hos protonen och neutronen i deuterium. Genom att beräkna sannolikheten för fotonspridning för olika värden av polariserbarheterna, kan man se vilket värde som ger bäst överensstämmelse mellan modellen och experimentella data. Det är speciellt neutronens polariserbarhet som är av intresse, och denna kunde bestämmas i detta arbete.