Primary Care as an Arena For Primary, Secondary, and Tertiary Vardiovascular Disease Prevention

University dissertation from Ingvar Ovhed, Grytstigen 1, SE-37160 Lyckeby

Abstract: Popular Abstract in Swedish Förebyggande av hjärtkärlsjukdom har varit en utmaning för medicinsk forskning under flera decennier. Viktiga frågeställningar om såväl screeningmetodik som risk-faktor intervention söker fortfarande sitt svar och har i sig betydelse för både samhällsmedicin och klinisk verksamhet. Målsättningen för denna studie var att undersöka möjligheten för läkare och sjuksköterskor, att utgående från ett medvetet vidgat konsultationsbegrepp, aktivt arbeta preventivt. Den etablerade blodtryckskontrollen var utgångspunkt för inklusion i en opportunistisk screening för förhöjda kolesterolvärden. Läkaren gav råd om rökstopp och var den som initierade och därför också kontrollerade inklusionen. Mottagningsköterskan administrerade och genomförde det individuella upp-följningsprogrammet. Programmets genomförbarhet undersöktes genom bestämning av antalet inkluderade i förhållande till totalpopulation resp. till den andel av befolkningen som besökt vårdcentralen. Bortfallet studerades vad gällde ålders- och riskfaktorfördelning och en telefonintervjustudie genomfördes för att mäta medvetenhet och behandling av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i befolkningen. Sjuksköterskans roll och värdet av lokala vårdprogram studerades i två diabetespopulationer som listats vid sina vårdcentraler. Slutligen jämfördes i en randomiserad studie kvaliteten av vården efter hjärtinfarkt i primärvård och vid invärtesmedicinsk klinik. I en integrerad opportunistisk screening inkluderades under tre år en tredjedel av befolkningen mellan 40 och 59 år. Bortfall från uppföljningen var beroende av ålder och riskfaktormönster. Det fanns en ökad medvetenhet hos den del av befolkningen som kände till projektet jämfört med de som inte gjorde detta, vilket bedömdes tyda på en befolkningseffekt från den genomförda screeninginsatsen. Summaresultatet av rökavvänjningsinsatserna var negativt och det framkom att rökare genomför återkommande långvariga rökstopp. Vid en vårdcentral med en tydligt strukturerad verksamhet, där sjuksköterskorna använde lokala vårdprogram och checklistor, konstaterades en högre kvalitet inom diabetesvården. En randomiserad ettårsuppföljning efter hjärtinfarkt visade inte några statistiskt signifikanta skillnader vad gällde andelen reinfarkter, återinläggningar, kranskärlsoperationer eller sekundärpreventiv medicinering. Sammanfattande slutsatser blir att en opportunistisk screening är lättast genomförbar i medelåldern mellan 40 och 59 år, och att särskilda resurser knappast krävs om verksamheten integreras med etablerad blodtryckskontroll. Rökav-vänjningshjälp måste ske utgående från kunskapen om, att för de flesta som slutar röka är det en lång process med många återfall. I befolkningen är det idag skillnad mellan kontroll av blodtrycks- och koles-terolvärde. Screeningaktiviteter tycks öka medvetenheten om riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom och även kunna ge spridningseffekter i en population. Den diabetesutbildade sjuksköterskan är en värdefull medlem av primärvårdsorganisa-tionen, men lokala checklistor och vårdprogram bör användas. Av de patienter som haft en akut hjärtinfarkt och är yngre än 75 år kräver drygt 40 procent specialist-resurser, medan huvuddelen av de övriga kan följas upp inom primärvården. Samarbetet mellan cardiologi och primärvård är i detta sammanhang troligen av särskild betydelse.

  This dissertation MIGHT be available in PDF-format. Check this page to see if it is available for download.