Dietary fat as an exposure in epidemiological studies. Observations in the Malmö Diet and Cancer cohort

University dissertation from Irene Mattisson, University Hospital MAS, entrance 59, SE-20502 Malmö, Sweden

Abstract: Popular Abstract in Swedish Syftet med avhandlingen är att kritiskt undersöka hur högt fettintag hänger samman med övriga kostvanor, livsstilsvanor och socioekonomisk status och om högt fettintag påverkar risken att insjukna i postmenopausal bröstcancer. Intag av fett och sambandet med hälsa är ett kontroversiellt område. Trots att det länge funnits officiella rekommendationer om hur mycket fett vi bör äta så är forskare inte eniga om sambandet mellan fett och hälsa. Resultaten från de stora befolkningsstudierna är inte heller entydiga. En anledning till att det blir skillnad mellan olika studier är att det är så svårt att mäta matvanor. Man använder olika sätt att mäta matvanor i olika studier och det kan påverka möjligheten att hitta samband i de olika studierna. Matvanor skiljer mycket mellan olika länder och kulturer, vilket kan bero på skillnader i livsmedelstillgång och skilda traditioner. Därför hänger högt fettintag samman med övriga matvanor på olika sätt i olika länder. Man har använt olika statistiska metoder i olika studier för att undersöka sambandet mellan fett och sjukdom. Detta kan också leda till skillnader i resultat. Undersökningarna i denna avhandling är baserade på data från Malmö Kost och Cancerstudien. Information om matvanor, livsstilsvanor, socioekonomisk situation, sjukdomar m.m. samlades in mellan 1991 och 1996. Totalt finns information om cirka 28 000 Malmöbor. Två olika undergrupper användes till denna avhandling. Till arbete 1 och 2 användes informationen från alla som deltog i studien under 1995 och 1996, cirka 10 000 personer. Till arbete 3 och 4 användes information från alla kvinnor, nästan 12 000, som var 50 år eller äldre när de undersöktes. Det första delarbetet undersökte sambandet mellan högt fettintag och livsstilsvanor, demografi och socioekonomiska variabler. Resultaten visar att det som utmärker både kvinnor och män som äter mycket fett är att de röker, inte rör sig så mycket på fritiden och bor ensamma. Däremot fanns det inga tydliga skillnader när det gällde födelseland, utbildning eller socialgrupp mellan de som åt mycket fett och de som inte åt mycket fett. Detta stämmer med iakttagelser från andra studier. Det finns grupper i befolkningen som har en ansamling av ofördelaktiga livsstilsvanor. I det andra arbetet undersöktes vilka livsmedel som bidrar med mest fett och hur fettintag samvarierar med intag av olika livsmedelsgrupper och näringsämnen. Arbetet visar att de största fettkällorna för både kvinnor och män var mejeriprodukter (inkl. Bregott®), kött & köttprodukter, margariner och kakor & bullar. Intaget av nästan alla livsmedelsgrupper varierar med fettintag. Speciellt tydligt är att de som äter mycket fett äter lite av frukt och bär, grönsaker och frukostflingor. Detta gör att intaget av näringsämnen också skiljer sig. De som äter mycket fett har bl.a. ett lägre intag av antioxidativa vitaminer. Frukt och grönsaker innehåller ämnen som är positiva för vår hälsa. Detta visar att det är viktigt att ta hänsyn till intaget av dessa gynnsamma ämnen när man undersöker effekterna av fett. I det tredje arbetet undersökte vi om det finns ett samband mellan fettintag, alkoholintag, intag av öl, vin och starksprit och postmenopausal bröstcancer. När vi tog hänsyn till skillnader i andra riskfaktorer (t.ex. midjeomfång, hormonanvändning, fysisk aktivitet, ålder vid första barnets födelse) fanns det en ökad risk förknippat med högt fettintag och också en ökad risk med högt alkoholintag. Sambandet mellan högt alkoholintag och bröstcancerrisk stämmer med resultaten från många andra studier. Däremot är sambandet mellan fettintag och bröstcancer oväntat och kontroversiellt. Den noggranna mätningen av matvanor i Malmö Kost Cancerstudien kan vara en orsak till att vi hittar samband som andra studier inte finner. I det fjärde arbetet undersökte vi samband mellan fettintag, fiberintag och intag av olika vegetabiliska livsmedelsgrupper. Här fann vi att fiber skyddar mot bröstcancer. När vi undersökte effekten av fett och fiber samtidigt blev det tydligt att de som äter en kost som utmärks av lite fiber och mycket fett har signifikant ökad risk jämfört med de som äter mycket fiber och lite fett. Vi hittade inget samband mellan intag av frukt och grönsaker och bröstcancerrisk. En förklaring kan vara att personerna som undersöktes åt ganska lite frukt och grönsaker jämfört med intaget av frukt och grönsaker i många andra länder t.ex. i södra Europa. Kanske var konsumtionen så låg i Malmö att den inte räckte till för att bli skyddande eller att det blev svårt at hitta eventuella samband. Det femte arbetet tar upp metodologiska problem i praktiken. Det belyser ändringen av matvanemätningen under pågående undersökning och utvärderar effekterna. Det visar att även om man är mycket noggrann innebär även mindre ändringar risk för påverkan på data. Slutsatserna av avhandlingen är bland annat: " Högt fettintag samvarierar med rökning, låg fysisk aktivitet på fritiden och att bo ensam. Fettintaget samvarierar också med intaget av flera näringsämnen och livsmedel, speciellt frukt och grönsaker. Det är viktigt att ta hänsyn till alla dessa faktorer när man undersöker sambandet mellan fettintag och hälsa för att inte dra felaktiga slutsatser. " I Malmö Kost Cancerstudien fann vi att matvanor som utmärks av ett högt fiberintag och lågt fettintag skyddar mot postmenopausal bröstcancer. Dessutom bekräftades resultat från andra studier, ett högt intag av alkohol ökar risken för postmenopausal bröstcancer.

  This dissertation MIGHT be available in PDF-format. Check this page to see if it is available for download.