Using Virtual Reality for Participatory Design and Brain Injury Rehabilitation

Abstract: Popular Abstract in Swedish I denna avhandling har användbarheten av Virtual Reality (VR) utvecklats och undersökts för två användningsområden: participatorisk design av arbetsplatser och hjärnskaderehabilitering. Inom det första användningsområdet används VR tillsammans med fullskalemodellering, drama och demokratisk mötesteknik i en Visualiseringsverkstad. Denna arbetsmetod har utvecklats och testats på flera verkliga arbetsplatsförändringar där anställda har möjlighet att utforma sin egen arbetsplats tillsammans med ergonomer, byggare och arkitekter. Visualiseringsverkstaden är både en samling verktyg och ett användningsprotokoll för att stödja designprocessen. Detta ger deltagarna i processen ett meningsfullt sammanhang och ett gemensamt språk. VR:s roll och användning i Visualiseringsverkstaden var av särskilt stort intresse. I både verkliga situationer och under experimentella laboratorieförhållanden utvecklades och testades prototyper och användningsprotokoll med hjälp av fallstudiemetodik. Detta för att säkerställa en ekologisk validitet. Undersökningarna visade att ett enkelt VR-verktyg för att i grupp utforma arbetsmiljöer kan vara mycket användbart även om vissa brister i gränssnittet kan begränsa. Både denna enkla utrustning och mer avancerade " immersive VR" befanns vara värdefulla komplement till de andra verktygen i Visualiseringsverkstaden för att utvärdera en befintlig arbetsplats, skapa idéer och för att befästa idéer som framkommit under andra visualiseringsmöten. Rekommendationer för att utveckla personliga VR-baserade verktyg och användningsprotokoll ges i studien till personer som leder en participatorisk designprocess. Inom det andra användningsområdet antogs det att VR var ett användbart komplement för utvärdering och träning samt som ett vardagligt hjälpmedel för personer som drabbats av hjärnskada. Synpunkter på detta antagande inhämtades först från arbetsterapeuter som arbetar med personer med hjärnskada. Ett prototypverktyg utvecklades sedan för att för att utvärdera en persons kognitiva förmåga. Prototypverktyget, som beskriver kaffebryggning, var baserat på samma utvärderings­förfarande som används i verkligheten. Arbetsterapeuterna gavs tillfälle att använda prototypen och diskutera om de tyckte att det var ett användbart koncept. Reaktionerna visade sig vara positiva, varför projektet fortsatte med att klargöra vilka effekter de olika besluten fattade under designprocessen hade på prototypens användbarhet. Den använda prototypen utnyttjade automatisk vykontroll och all interaktion med systemet skedde genom enkla musklickningar. Vi var speciellt intresserade av hur den mycket speciella gruppen av brukare - personer med hjärnskador - skulle kunna använda verktyget. Resultaten visade på en hög grad av användbarhet, speciellt den automatiska vykontrollen var lätt att förstå. Även de enkla musklickningarna fungerade bra för att aktivera objekt, men kunde vara förvirrande när objekt skulle förflyttas eller då objekt skulle samverka. Arbetena i denna avhandling visar att användningen av VR kan vara både fördelaktig och användbar om samma principer för design, utveckling och utvärdering används som vid framtagning av andra datorbaserade verktyg och människa-maskingränssnitt. Speciellt viktigt är det att gränssnittet inte hindrar användaren och att de uppgifter som verktyget skall kunna utföra väljs med omsorg, samt att samspelet mellan VR-verktyget och andra hjälpmedel klargörs tydligt.