Health-Related Quality of Life in COPD and Asthma - Discriminative and evaluative aspects

University dissertation from Elisabeth Ståhl, Department of Respiratory Medicine & Allergology, University Hospital, SE-221 85 LUND, Sweden

Abstract: Popular Abstract in Swedish Bakgrund Effekterna av en behandling vid lungsjukdomar såsom KOL (KOL = kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och astma kan utvärderas på olika sätt och objektiva mätmetoder såsom lungfunktion används vanligen som mått på utfallet. Metoder som är rapporterade direkt av patienter är numera benämnda “Patient-reported outcome” (PRO) och är ett samlingsbegrepp för alla subjektiva metoder och som är direktrapporterade från patienter. Ett viktigt PRO är hälsorelaterad livskvalitet (Health-related quality of life, HRQL), och som dels kan användas som mätmetod vid utvärdering av behandling, dels för att studera samband med kliniska mätmetoder och mellan olika svårighetsgrader av sjukdomen. Mål En målsättning var att utreda om KOL patienter har svårigheter att fylla i fem olika självadministrerade frågeformulär i en följd. En annan målsättning var att studera om HRQL formulär kan användas i samband med utvärdering av behandlingseffekter vid KOL och astma. Förutom dessa, jämfördes resultaten från HRQL formulären med resultaten från kliniska mätmetoder samt formulärens förmåga att särskilja olika svårighetsgrader vid såväl KOL som astma. Resultat Majoriteten av KOL patienterna bevarade fem frågeformulär i följd utan problem. En ökande ålder hos patienten hade en viss negativ påverkan. HRQL information kan vara användbar för att utvärdera effekter i KOL och astma, även om det för behandling av KOL krävs längre studier än 3 månader. Symptom korrelerade med HRQL till en viss del (KOL: r=0.48-0.67,astma: r=0.29-0.37, medan korrelationen mellan lungfunktion och HRQL var svagare dock bättre vid KOL (KOL: r=0.28-0.34, astma: r=0.15-0.28). Resultaten visade att ju svårare KOL och astma, baserat på lungfunktion, desto sämre HRQL. Stora individuella variationer i HRQL inom varje svårighetsgrad noterades. Slutsats Ifyllande av upp till fem PRO formulär befanns lätt av patienter med KOL. Det finns en möjlighet att använda HRQL formulär för att studera behandlingseffekter vid KOL och astma, men vid KOL rekommenderas studier som är längre än 3 månader. HRQL formulär tycks också vara möjliga att använda vid KOL och astma för att visa relation med kliniska mätmetoder. En möjlighet att jämföra HRQL resultat mellan dessa sjukdomar gjordes också; dock behöver detta undersökas vidare. I homogena grupper, som används i effektstudier, bidrar HRQL mätmetoder med patient information. I heterogena grupper med stora variationer i HRQL kan det vara möjligt att upptäcka en relation mellan HRQL och lungfunktion. Den individuella variationen av HRQL inom varje sjukdom och svårighetsgrad är stor.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)