Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

Abstract: Avhandlingen handlar om kvaliteten i studenters nätbaserade argumentering och responsgivning. Handlar det om vardagssamtal eller vetenskapliga diskussioner? Syftet är att undersöka om och i så fall hur studenters skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till utveckling av kollektivt och individuellt lärande i en nätbaserad akademisk kontext. Det vill säga urskilja, identifiera och beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning studenter använder egna och andras texters meningsinnehåll i argument och responser för lärande i samspel med andra studenter. Syftet är också att finna struktur och mönster på hur argumentering och responsgivning kan formas, förhandlas och befästas i en nätbaserad, akademisk kontext. Datainsamlingen består av 70 studenters (41 kvinnor och 29 män) skriftliga, individuella svar på åtta kursuppgifter, gruppvisa asynkrona argumentering, responsgivning och diskussioner under fyra högskolekurser (60 hp) på distans i Lärarutbildning 90 högskolepoäng. Totalt innefattar studierna 2 430 ”frusna dialoger”. Metodmässigt tillfördes Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger till sociokulturell teori och Toulmins praktiska argumentmodell. Nära hälften av dem (42 %) är deskriptivt kategoriserade (N=1 012) utifrån reviderade modeller av Veerman och Veldhuis-Diermanse och Toulmins argumentmodell. Knappt en tredjedel av dem (29 %) är selektivt analyserade (N=707) utifrån Bakhtins teorier om dialoger och Rommetveit’s begrepp meningspotential, med fokus på dialogens potential, röster och argumentmönster och relationerna dem emellan som medierande redskap för både ett kollektivt och individuellt lärande. CSCL perspektivet (Computer-Supported Collaborative Learning) relateras till både sociokulturell teori och Bakhtins teorier om dialoger utifrån att lärandet är situerat och inte enbart utvecklas individuellt utan också i samarbete med andra i en bestämd situation, vilket får betydelse för lärandets karaktär och resultat. Resultaten som framträder är att studenterna i olika grad successivt utvecklar en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse eller nya perspektiv, individuellt som kollektivt. Det som också visar sig är att mening, dialog och interaktion hör ihop och är de medverkande krafterna i nätbaserad undervisning. Det som också tydliggörs är att det är en aktiv och kreativ lärprocess som utvecklas över tid, när studenter som medaktör använder sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Olika dialogiska argumentmönster utvecklas. Det sker ett perspektivbyte "mellan `jag´ och andra" genom att studenterna blir medförfattare med egna och andras ord och röster. Mening blir dels ett resultat av spänningen i skillnaden mellan "jag" och andra och dels som samarbetsförmåga av de kollaborativa arbetssätten.