Economic perspectives on the obesity epidemic

Abstract: Popular Abstract in Swedish Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i de omfattande ökningarna i övervikt och fetma som har observerats, och blivit ett stort folkhälsoproblem, runtom i världen, och som har kommit att benämnas fetma-epidemi. Det inledande kapitlet motiverar att fetma studeras från ekonomiska perspektiv och ger en bakgrund till de efterföljande kapitlen. Därefter följer fyra fristående studier med olika ekonomiska perspektiv på fetma-epidemin. Socioekonomiska skillnader (eller ojämlikhet) i fetma och diskussion kring underliggande orsaker till fetma-epidemin är centrala perspektiv som antas. Den första studien analyserar inkomst-relaterad ojämlikhet i fetma, det vill säga hur risken för fetma är relaterad till inkomst. Ojämlikhet kan mätas på olika sätt. I den här studien används en variant av det så kallade koncentrationsindexet, och detta beräknas för tre tidsperioder (1980/81, 1988/89 och 1996/97) för en åldrande grupp av kvinnor i Sverige som är 20-68 år i första perioden. I huvudsak används genomsnittlig full inkomst som inkomstmått. Detta är ett långsiktig mått som tar hänsyn till att inkomst förändras med ålder, och inkluderar, utöver disponibel inkomst, även finansiella tillgångar. Resultaten visar att fetma är vanligare bland dem med lägre inkomster, men över tiden, då gruppen av kvinnor blir äldre, minskar ojämlikheten. Det beror på att, i absoluta termer, ökar förekomsten av fetma likartat oberoende av inkomst. Den andra studien är baserad på amerikansk data och beskriver utvecklingen i body-mass index (BMI), fetma och svår fetma för grupper med olika ras/etnicitet, utbildning och inkomst mellan år 1960 och 2008. Även om det, särskilt bland kvinnor, finns tydliga skillnader i BMI och fetma mellan olika socioekonomiska grupper vid en viss tidspunkt, är ökningarna över tid, med vissa undantag, snarlika för samtliga grupper. Detta resultat belyser vad som ligger bakom fetma-epidemin; en rimlig förklaring måste vara konsistent med snarlika tidstrender oberoende av inkomst, utbildning och ras/etnicitet. Den tredje studien baseras på svensk data och analyserar dels huruvida olika utbildnings- och inkomstgrupper felrapporterar längd och vikt i olika utsträckning, och dels huruvida skillnaden i fetma mellan olika inkomst- och utbildningsgrupper beror på huruvida fetma definieras utifrån BMI eller midjemått. Bland kvinnor felrapporterar högutbildade i mindre utsträckning än lägre utbildade, vilket leder till att utbildningsgradienten, det vill säga att risken för fetma är mindre bland dem med högre utbildning, underskattas när man förlitar sig på självrapporterade i stället för faktiska värden på längd och vikt. Bland män finner vi inte några sådana systematiska skillnader i felrapportering beroende på inkomst eller utbildning. Däremot finner vi att en utbildningsgradient träder fram även bland män då midjemått används för att definiera fetma, men som inte syns då BMI används. Den fjärde och sista studien skiftar fokus från individspecifika till kontextuella faktorer, och fortsätter diskussionen om vad som har orsakat fetma-epidemin. Utgångspunkten är att vår omgivning påverkar vanor och normer, och därmed människors beteenden. Här studeras ekonomisk frihet på nationell nivå som en sådan viktig kontextuell faktor som påverkar vilka val människor gör. Den huvudsakliga empiriska analysen baseras på 31 höginkomstländer och data från perioden 1983 till 2008. Resultaten visar ett positivt och statistsikt signifikant samband mellan ekonomisk frihet och både förändringar i, och nivån på, ett lands genomsnittliga BMI bland den vuxna befolkningen.