Road Traffic Noise - Factors modifying its relation to annoyance and cardiovascular disease

Abstract: Popular Abstract in Swedish Minst en miljon friska levnadsår går förlorade varje år på grund av trafikbuller i Västeuropa. Buller stör vardagsaktiviteter och sömn, samt har kopplats samman med flera andra dåliga effekter på livskvalitet och hälsa, bland annat ökad risk för högt blodtryck och hjärtinfarkt. Vi vet från tidigare forskning att de dåliga effekterna av trafikbuller kan ändras av sociala, befolkningsmässiga och personliga egenskaper. Men det finns fortfarande ett behov av att hitta och förstå bullrets påverkan på känsliga grupper. Syftet med studierna i denna avhandling var att undersöka ett antal saker som vi trodde ändrar sambandet mellan vägtrafikbuller, störning och hjärt-kärlsjukdom, till exempel kön, ålder och klass men också hur bostäder är utformade. Män och kvinnor i åldern 18-80 år bostatta i Skåne valdes ut med hjälp av slumpen. Utsattheten för för vägtrafikbuller, järnvägsbuller och luftföroreningar i deltagarnas hem räknades ut med hjälp av ett datorprogram som kan sätta ihop luft- och trafikmätningar med information om vägar, byggnader och omgivningar. Alla som var med i studierna fick svara på ett frågeformulär. Detta gav oss information om sjukdomar och störning, men också möjligheten att ta hänsyn till viktig information om deltagarna, till exempel ålder, kön, utbildningsnivå, vikt, rök- och motionsvanor m.m. I en studie kopplade vi också ihop deltagarna med Socialstyrelsens register för att få veta vilka sjukdomar de hade. Vi kunde visa ett samband mellan vägbuller och högt blodtryck. Men när vi följde deltagarna över tid fann vi inget samband mellan buller och hjärtinfarkt. Luftföroreningar påverkade inte förhållandet, men halterna i luften var låga. Vi fann också starka samband mellan trafikbuller och störning. Det visade sig att järnvägsbuller var mindre störande än vägbuller vid mellanhöga, men inte vid höga bullernivåer. Tillgång till tyst sida i bostaden hade en skyddande effekt och minskade risken för störning, sömn -och koncentrationsproblem. Generellt sett såg vi att medelålders personer var mer känsliga för buller. De med högre status i samhället och högre utbildningsnivå var mer störda än arbetarklass och lågutbildade. När det gäller kön, såg vi inget tydligt mönster. Vi fann också att resultaten kunde vara snedvridna för att bullerkänsliga individer troligen skickade in sina svar oftare än andra, kanske för att de är mer angelägna. Hur man ställde frågor om bullerstörning påverkade också resultaten. För att utveckla bättre sätt att skapa goda boendemiljöer, avseende buller, bör framtida forskning fokusera på kombinationen av olika buller- och luftföroreningskällor och ta hänsyn till andra stressfaktorer. Man bör också försöka förklara och ta hänsyn till ålders- och klasskillnader i framtida forskning.