Chemical and Clinical Studies of Isocyanate Contact Allergy with focus on diphenylmethane diisocyanate

Abstract: Popular Abstract in Swedish I detta arbete studerades olika aspekter av lapptestdiagnostiken vid misstänkt kontaktallergi mot en grupp ämnen som kallas isocyanater. Dessa ämnen innehåller reaktiva isocyanatgrupper med den kemiska strukturen -N=C=O. Isocyanater används framförallt vid tillverkningen av polyuretan (PUR) som bildas när iso-cyanater reagerar med flerfunktionella alkoholer till en polymer. PUR-produkter är några av de vanligaste plastmaterialen i vår omgivning och förekommer som t ex lack, färg, lim och som skumgummi i möbler och madrasser. Vid framställningen av PUR-produkter finns det stor risk för isocyanatexponering. Den mest välkända risken med isocyanater är effekten på luftvägarna där man löper risk att utveckla t ex bronkit och astma. Mindre välkänt är att isocyanatexponering även kan ge upphov till kontakt-allergi. Antalet rapporterade fall av kontaktallergi mot isocyanater är dock lågt och gruppens hudpåverkande effekt har i allmänhet ansetts låg. I avhandlingen påvisas brister i den metod som för närvarande används för att detektera kontaktallergier mot isocyanater, dvs lapptestning med kommersiella isocyanatserier. Dessa brister skulle till viss del kunna förklara den låga frekvensen av kontaktallergier mot vissa isocyanater. I kommersiella isocyanatserier ingår vaselinberedningar av fyra isocyanater difenylmetan-4,4'-diisocyanat (4,4'-MDI), 2,4-toluendiisocyanat (2,4-TDI), 1,6-hexametylendiisocyanat (1,6-HDI) samt isoforondiisocyanat (IPDI) och i två fall även deras motsvarande aminföreningen, 4,4'-diaminodifenylmetan (4,4'-MDA) och isoforondiamin (IPDA). Följande resultat rapporteras i avhandlingen: (i) Kemiska analyser av isocyanatserier som användes vid 4 amerikanska och 9 europeiska hudkliniker visade att testberedningar innehållande 2,4-TDI, 1,6-HDI samt IPDI i de flesta fall hade en koncentration motsvarande den deklarerade medan beredningar innehållande 4,4'-MDI i samtliga fall hade en koncentration som var långt under den deklarerade och att man vid användning av dessa löper en mycket stor risk att misslyckas med att påvisa kontaktallergi mot MDI. (ii) En stabilitetsstudie visade att beredningar av en teknisk variant av MDI (PMDI) var mer stabila och mer homogena än beredningar av ren 4,4'-MDI. En lappteststudie visade att (iii) beredningar av PMDI fångade lika många positiva reaktioner som beredningar av ren 4,4'-MDI; att (iv) positiva reaktioner för 4,4'-MDI och PMDI uppkommer sent, dvs efter dag 3 och ibland även efter dag 7 samt att (v) aminen 4,4'-MDA är en bra markör för kontaktallergi mot 4,4'-MDI. Med utgångspunkt från de fynd som presenterar i avhandlingen rekommenderas att patienter testas med sina egna arbetsprodukter eftersom de mer komplexa tekniska isocyanatvarianterna bättre representerar de möjliga allergen som patienter exponeras för i arbetslivet. Är misstanke om kontaktallergi mot 4,4'-MDI föreligger kan patienterna även testas med 4,4'-MDA eftersom det är en markör för kontaktallergi mot 4,4'-MDI. Lapptester innehållande isocyanater bör läsas på både dag 3 eller 4 samt på dag 7 eftersom de kan uppkomma sent.