Alcohol Use and Mental Health in Middle-aged Women. Women´s Health in Lund Area, a Swedish Population-based Study

Abstract: Popular Abstract in Swedish POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Omfattningen av såväl alkoholkonsumtion som psykiska besvär ho's befolkningen är av stor betydelse för folkhälsan och samhällsekonomin. Under 1990-talet har det skett förändringar av svenskarna's alkoholkonsumtion och psykiska hälsa. Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt. Ökningstakten har varit större bland kvinnor än bland män och särskilt bland kvinnor i åldrarna 50 och över. Det har också skett en ökning av den psykiska ohälsan och vad gäller andelen sjukskrivna för psykiska besvär. Syftet med denna avhandling var att studera medelålder's kvinnor's alkoholkonsumtion, psykiska hälsa och användning av psykofarmaka, satt i relation till dera's sociala situation och hälsa. En särskild analy's har gjort's av de kvinnor som invandrat till Sverige. Avhandlingen basera's på material från en hälsoundersökning kallad WHILA-studien som genomförde's under 1995-2000. Alla kvinnor i åldern 50-59 år, födda mellan 1935 och 1945, och som var boende i Lund med kranskommuner, inbjöd's till WHILA-studien. Av dessa 10 766 kvinnor valde 6 917 (64%) att delta. Avhandlingen består av 4 delstudier. Dessa basera's på ett omfattande frågeformulär som kvinnorna besvarade i samband med hälsoundersökningen. I den första studien undersökte's kvinnorna's veckokonsumtion av alkohol. Det framkom att 3 av 4 kvinnor dricker alkohol under en såkallad ”vanlig vecka”. För majoriteten rör det sig om en låg konsumtion och vin är den klart dominerande alkoholsorten framför öl och sprit. Kvinnorna kategoriserade's som icke-konsumenter (dv's de som inte drack alkohol under en ”vanlig vecka”), lågkonsumenter, måttlighetskonsumenter och högkonsumenter. Jämförelser gjorde's mellan dessa grupper vad gäller social situation och hälsa. Få skillnader framkom mellan låg-, medel-, och högkonsumenter. Däremot framkom ett flertal skillnader mellan icke-konsumenterna och alkoholkonsumenterna. Icke-konsumenterna hade flera indikationer på sämre social situation och sämre fysisk hälsa. De var oftare ensamstående, hade lägre utbildningsnivå, var oftare förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna och de hade oftare regelbunden sjukdomskontroll. Däremot framkom inga skillnader vad gäller den psykiska hälsan. I det andra arbetet undersökte's kvinnorna's förekomst av psykiska symtom samt regelbundna bruk av psykofarmaka. Psykiska symtom var mycket vanliga. Besvär av symtom som allmän trötthet, nedstämdhet, svårigheter att koppla av, sömnproblem, irritation och utmattning rapporterade's av mer än 40% av kvinnorna. Den fjärdedel som angett flest symtom jämförde's med den fjärdedel som angett minst symtom. Det framkom inga skillnader vad gäller alkoholkonsumtion. Däremot framgick tydligt att de kvinnor som hade många psykiska symtom också ofta besvärade's av många fysiska symtom. Vidare var de oftare ensamstående eller hade hemmavarande barn, var långtidssjukskrivna, högutbildade samt hade mindre kontakt med vänner än kvinnorna med minst symtom. I genomsnitt använde 7% av hela populationen regelbundet någon form av psykofarmaka. Bland kvinnorna med många psykiska symtom var det 15% som regelbundet använde psykofarmaka och 4% som hade regelbunden sjukdomskontroll för psykiska besvär. I det tredje arbetet analyserade's alkoholkonsumtion, förekomst av psykiska symtom, respektive bruk av psykofarmaka ho's de kvinnor som immigrerat till Sverige utifrån födelseland och ålder vid immigration. Födelseland indelade's i följande kategorier – Sverige, Finland, övriga Norden, Östeuropa, Västeuropa samt övriga världen. För alla invandrargrupper utom dem från ”övriga Norden” fann's indikationer på en sämre social situation och fysisk hälsa än för de svenskfödda, däremot var utbildningsnivån högre för vissa invandrargrupper. Efter hänsyn taget till social situation och hälsa kvarstod att kvinnor födda i Östeuropa och övriga världen oftare var icke-konsumenter av alkohol än de svenskfödda. Det fann's inget samband mellan psykiska symtom och födelseland. De kvinnor som invandrat från ”övriga Norden” använde oftare sömnmedel än de svenskfödda, men i praktiken rörde sig detta om ett litet antal kvinnor. Analysen av ålder vid immigration visade att de som invandrat från Europa i unga år oftare hade få psykiska symtom men också oftare en hög alkoholkonsumtion. De som invandrat senare i livet var oftare icke-konsumenter av alkohol. Det fjärde arbetet baserade's på 513 kvinnor som besvarat ytterligare frågor om alkoholvanor, psykiatrisk sjukvård och suicidalt beteende. I detta arbete blev det möjligt att differentiera dem som är nykterister från dem som dricker alkohol men inte under en ”vanlig” vecka. Både nykteristerna och de som drack sporadiskt hade lägre utbildningsnivå och oftare sjukdomskontroll än veckokonsumenterna, och nykteristerna var därtill oftare förtidspensionärer. Inga associationer till psykiska symtom eller suicidalt beteende kunde konstatera's. Det framkom också att intensivdrickande (även kallat berusningsdrickande, här definierat som att dricka 4 gla's vin eller motsvarande per dag) var mycket vanligt. Mer än hälften av kvinnorna hade druckit på det sättet någon gång under det senaste året och 40% under den senaste månaden. Kvinnor med detta dryckesmönster skiljde sig inte från övriga vare sig vad gällde social situation, psykisk eller fysisk hälsa. Ett fåtal kvinnor svarade jakande på någon av de frågor som ställt's för att identifiera ett eventuellt problemdrickande. Vanligast var att kvinnorna drack för att känna sig mindre spända, vilket 7% gjorde. De kvinnor som drack av denna anledning hade i större utsträckning besvär av många psykiska symtom och de hade mindre kontakt med vänner, än kvinnorna som inte angav detta. De angav också oftare intensivkonsumtion av alkohol. Det finn's få studier om medelålder's kvinnor's alkoholvanor. Denna studie visar att även om flertalet uppger en låg alkoholkonsumtion, så dricker en av tio på en nivå som idag anse's riskfylld för kvinnor och intensivkonsumtion är vanligt förekommande. Vidare kunde påvisa's att den subjektiva ohälsan är hög bland medelålder's kvinnor. Besvär av psykiska symtom har ett starkt samband med fysiska symtom och också med social situation. Det medicinska vårdbehovet ho's kvinnor med många psykiska symtom behöver undersöka's vidare och även dera's eventuella behov av psykosociala insatser. Relativt få kvinnor dricker för att känna sig mindre spända, men dessa kvinnor behöver identifiera's i vården eftersom de kan vara i behov av insatser både vad gäller sin psykiska hälsa och sina alkoholvanor.