The Epidemiology of Childhood Celiac Disease: A Social Epidemiological Perspective on Perinatal Factors

Abstract: Popular Abstract in Swedish Under livets gång utsätts vi för en mängd exponeringar som påverkar vår hälsa. I denna avhandling har vi försökt förstå hur olika exponeringar påverkar risken för celiaki (glutenintolerans) hos barn. Vi har utnyttjat information i nationella register och använt epidemiologiska metoder. Med ett socialepidemiologiskt tankesätt lyfter vi blicken från individen till att även betrakta samhällets- och familjens roll i att bestämma vilka exponeringar vi utsätts för och hur dessa i sin tur påverkar risken för celiaki. Att vara drabbad av celiaki innebär att man blir sjuk av livsmedel som innehåller något av sädesslagen vete, korn eller råg. Dessa sädesslag innehåller gluten som leder till inflammation i tunntarmen hos en person drabbad av celiaki. Sjukdomen kan ge symtom som diarré och hos barn kan den leda till en dålig längd- och viktutveckling. Förekomsten av celiaki i befolkningen är relativt hög, cirka 1 procent. Många av de drabbade vet inte ens om att de har sjukdomen eftersom symtomen ofta inte är så tydliga. I dagsläget finns ingen bot utan behandlingen består av en livslång glutenfri diet. Ärftlighet har betydelse för risken att insjukna i celiaki, men även faktorer i miljön spelar roll. Till exempel tror man att amning har en skyddande effekt, och då speciellt under tiden som gluten introduceras i kosten. Även andra miljöfaktorer som till exempel infektioner och socioekonomi har kopplats ihop med risken för celiaki. För att kunna studera faktorer som påverkar risken att insjukna i celiaki använder vi flera svenska nationella register, bland dessa kan nämnas det medicinska födelseregistret och slutenvårdsregistret. Vi har studerat samtliga barn som föddes i Sverige under åren 1987 till 1993. I våra studier kompletterar vi populationsbaserade metoder med en analysmetod som studerar samband inom syskonpar och som bidrar till att svara på om det finns ett orsakssamband. I våra studier har vi sett att barn som utsätts för ogynnsamma exponeringar tidigt i livet såsom att vara tillväxthämmade i livmodern, lever i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden eller har en medfödd missbildning har en ökad risk att insjukna i celiaki. Dock ser det ut som att dessa riskfaktorer har större betydelse för pojkar. Det kan i sin tur bero på att flickor redan har en 1,5 till 2 gånger ökad risk att insjukna i celiaki. Vi har också visat att var man bor i Sverige kan ha betydelse för risken att insjukna i celiaki. Denna risk kopplad till geografiskt område kan bero på miljöfaktorer men en annan förklaring kan vara att kvaliteten på och tillgången till sjukvård varierar över Sverige. Vi har även sett att risken för celiaki hos andra-generationens invandrare kan bero på hur länge deras mödrar varit i Sverige innan barnen föds. Vi spekulerar i att orsaken är en anpassning till svenska levnadsvanor av betydelse för risken att insjukna i celiaki, till exempel kost och amningslängd. En annan förklaring kan vara att med tid i Sverige ökar mödrarnas sjukvårdskonsumtion, vilket leder till att deras barn i större utsträckning får tillgång till diagnostik. Fler studier behövs för att kartlägga riskfaktorer för celiaki och de specifika mekanismer som ligger bakom de samband vi har observerat.