Acute postoperative and cancer-related pain management, Patients´ experiences and perceptions in relation to health-related quality of life and the multidimensionality of pain

Abstract: Vård och behandling av akut postoperativ och cancer-relaterad smärta: Patienters erfarenheter och uppfattningar i förhållande till hälsorelaterad livskvalitet och smärtans dimensioner Trots att det finns effektiva behandlingsmetoder för patienter med postoperativ smärta och cancer-relaterad smärta så lider många patienter av smärta. Denna avhandling beskriver patienter med postoperativ smärta samt patienter inom palliativ vård med cancer-relaterad smärta samt deras erfarenheter och uppfattningar av vård och behandling, med avseende på hälsorelaterad livskvalitet och smärtans dimensioner. Både kvalitativa och kvantitativa metoder användes. Datainsamlingen bestod av intervjuer och frågeformulär; APS Outcome Questionnaire för värdering av smärta, SF:36 för skattning av hälso-relaterad livskvalitet (HRQOL) och ett frågeformulär PC-PCQ för utvärdering av vård av smärta inom palliativ vård. Visuella Analog Skalan (VAS) och Pain-O-Metern (POM) användes för smärtskattning. Undersökningsgruppen bestod av 100 patienter, andra postoperativa dygnet (studie I) samt 75 patienter med cancer inom palliativ vård (studier II-V). Av dessa 75 patienter inom palliativ vård ingick ett stratifierat urval av 46 patienter i studie III samt ett strategiskt urval av 30 patienter i studie V. Dataanalysen var i huvudsak beskrivande och både parametriska och icke parametriska analysmetoder användes. Fenomenografisk ansats användes i den kvalitativa analysen (studie V). Resultatet visade att 29 patienter inom postoperativ vård vid intervjutillfället värderade sin smärta till > 3 på VAS medan 79 patienter angav > 3 som värsta smärta senaste 24 timmarna. Ju högre smärtintensitet ju mer missnöjda var patienterna med sjuksköterskans sätt att behandla deras smärta. Alla 100 postoperativa patienter hade uppmanats att säga till vid smärta. Trettiotre patienter ansåg att de fått information om varför det var viktigt att få smärtbehandling. Av de 75 patienterna inom palliative vård så angav 22 patienter vid intervjutillfället en smärta > 3 med POM-VAS och 47 patienter angav > 3 som värsta smärta senaste 24 timmarna. Den genomsnittliga smärtan senaste 24 timmarna angav 28 patienter till > 3 med POM-VAS. Tjugo-fyra patienter använde orden besvärlig och tröttande medan 6 patienter använde orden torterande, mördande eller fruktansvärd när de beskrev sin emotionella smärta. Vid beskrivning av den sensoriska smärtan så angav 15 patienter den som stickande eller ömmande medan 4 patienter angav smärtan som skärande eller sönderslitande. Patienternas uppfattning om smärtan var ”värk överallt” samt att de önskade bli smärtfria. De uttryckte även en rädsla för ökad smärta. HRQOL var sänkt för patienter med genomsnittssmärta > 3, statistiskt signifikant minskad var fysisk funktion samt antalet månader som patienterna levde efter intervjutillfället. Det visades inga statistiskt signifikanta skillnader avseende HRQOL och smärta beroende på om patienterna vårdades av ett sjuksköterskelett eller läkarlett palliativt vårdteam. Patienterna angav att vården inklusive smärtbehandlingen statistiskt signifikant hade förbättrats när de fick hjälp av ett palliativt vårdteam. Patienterna uttryckte ett behov för kommunikation mellan patient och vårdgivare angående smärta och smärtbehandling samt en planering för hur vården och smärtbehandlingen skulle genomföras. Trots att patienterna uttryckte att de ville klara sig själva så hade de ett starkt behov av stöd, någon att ringa och någon som de kunde lita på. Alla patienter inom både postoperativ vård och palliativ vård hade ordinerad analgetika vanligen en kombination av Paracetamol, NSAID och opioid. Det förelåg ett statistiskt signifikanta samband mellan smärta vid tid för intervjuerna, värsta smärta och genomsnittssmärta senaste 24 timmarna samt smärta som väcker patienten. Kontinuitet i vården och möjlighet för samtal ökade patienternas känsla av trygghet vilket var viktigt för att patienterna skulle känna att de hade kontroll över smärtbehandlingen.