Norway spruce heartwood : properties related to outdoor use

Abstract: Nedbrytning av trä är ett komplext problem som beror på många parametrar, men speciellt inverkar fritt vatten, t.ex., från regn. Målet med arbetet var att studera hur olika parametrar påverkar vattenupptagning och uttorkning i gran (Picea abies (L.) Karst). Fokus har legat på parametrar som är mätbara industriellt och som påverkar vattenupptagningen och uttorkningen i ändträ på gran. De flesta skador uppträder i ändträet på utomhusexponerat trä på grund av den snabba vattenupptagningen i längdriktningen.Datortomografi användes för att studera vattenupptagningen. Bildbehandling användes för att mäta förändring under 1, 3, 7 och 14 dagars vattenupptagning och uttorkning i rumsklimat. För att undersöka om skillnader i vattenupptagning påverkar mikrobiell aktivitet och sprickbildning startades ett utomhusförsök ovan mark. Granarna till försöket valdes med en så bred spridning som möjligt av parametrar som kan förväntas påverka vattenupptagning, såsom trädens kronstorlek, densitet, ålder och framförallt tillgång på vatten. Alla träden togs från Vindelns försöksparker i Västerbotten.Följande är de viktigaste rönen från denna studie:Kärnved suger upp mindre vatten än splintved och torkar snabbare i rumsklimat än splintved. Fuktkvotsgradienterna var generellt brantare, med lägre fuktkvot än de i splintved. Utomhusförsöket visade att efter 5.5 års exponering hade kärnved kortare spricklängd och färre sprickor än splintved och mindre påväxt av missfärgande svampar på undersidan av provbitarna än splintved. Fuktkvotsgradienterna ökade konstant med tiden och kunde uttryckas som en linjär funktion av kvadratroten av tiden. Det var ingen signifikant skillnad i fuktkvotsgradienter i splintved relativt höjden i stammen mätt på tre nivåer, 0,8, 5,8 och 9,5 m. För kärnved fanns det en viss skillnad i fuktkvotsgradient mellan rot- och mellanstock. Däremot var det ingen skillnad mellan 5,8 m och 9,5 m.Skillnaden i vattenupptagning mellan kärnved och splintved var mindre för de unga granarna (37 år) än för de äldre granarna. Det fanns en "mellanzon" mellan kärnved och splintved där fuktkvotsgradienterna var mer lika kärnved än splintved. När uppfuktning och uttorkning upprepades i tre cykler minskade fuktkvotsgradienter i splintved från cykel 1 till cykel 2 och 3. I kärnved, å andra sidan, följde fuktkvotsgradienten nästan samma kurva all tre gångerna. NIR spektra och multivariat analys användes för att separera kärna och splint av gran i torrt tillstånd. Synliga våglängder hade en signifikant inverkan på modellerna.Sågsimulering visade att det är möjligt att producera bräder till utvändig beklädnad med 100% kärnved. Men produkterna måste sågas ur stockar med en större diameter än vad som är vanligt idag. Det har en negativ effekt på utbytet, men det kan kompenseras genom att fler sidobräder sågas ut eller genom ett högre pris.