Endodontic treatment in young permanent teeth

Abstract: Nationell statistik över tandhälsan hos barn och ungdomar redovisar uteslutande uppgifter om karies som till exempel genomsnittligt antal karierade och fyllda tänder och antal karierade och fyllda tandytor i olika åldersgrupper. Det innebär att de saknas kunskaper om mer komplicerade och tidskrävande behandlingar som rotbehandling av unga permanenta tänder. Syftet med denna avhandling var därför att undersöka förekomst av och kvalitet på rotbehandlingar av unga permanenta tänder samt att undersöka faktorer som kan innebära ökad risk för framtida rotbehandling på grund av karies. Materialet bestod av patientjournaler och röntgenbilder tillhörande en åldersgrupp 19-åringar (arbete I-III) och en åldersgrupp 15-åringar (arbete IV) från Folktandvården i Malmö. I arbete III ingick också en kontrollgrupp som inte hade rotbehandlade tänder. I arbete I studerades förekomsten av och orsakerna till rotbehandlingar av unga permanenta tänder. Resultaten visar att nio procent av alla 19-åringar hade minst en rotbehandlad tand. Den vanligaste orsaken var karies följt av olycksfallskador. Endast en liten andel berodde på störningar under tandens utvecklingsfas. Den första kindtanden, den s.k. sexårstanden, var den oftast rotbehandlade tanden tätt följd av framtänderna i överkäken. Andelen 19-åringar med någon rotbehandlad tand varierade avsevärt mellan olika kliniker. I arbete II studerades förekomsten av sjukliga förändringar runt rotspetsarna på de rotfyllda tänderna och kvaliteten på rotfyllningen, dvs om den var tät och hade en optimal längd. Resultaten visade att sjukliga förändringar förekom i 51 % av alla rotfyllda tänder, och att hälften av rotfyllningarna hade bristfällig kvalitet. Potentiella riskfaktorer för framtida rotbehandling på grund av karies undersöktes i arbete III. Det konstaterades att individer med minst en rotbehandlad tand på grund av karies hade mer karies vid 10 års ålder, oftare uppvisade tandvårdsrädsla eller behandlingsproblem och oftare uteblev från tandbehandlingar jämfört med en kontrollgrupp som inte hade någon rotbehandlad tand. I arbete IV undersöktes förekomsten av obehandlad dentinkaries och djupa fyllningar vid 15 års ålder. Utvecklingen av obehandlade dentinkariesskador mellan 14 och 15 år studerades också. Tjugotvå procent av individerna hade minst en obehandlad dentinkariesskada och ungefär var femte individ hade en fyllning som var djupare än halva dentinets tjocklek enligt röntgenbilden. Nio procent av individerna hade minst en kariesskada som hade utvecklats till en djup kariesskada mellan de två undersökningstillfällena. Sammanfattning: Rotbehandling av permanenta tänder var relativt vanligt hos 19-åringar. Den vanligaste orsaken var karies. Sjukliga förändringar i käkbenet kring den rotfyllda tanden sågs hos hälften av tänderna. Den tekniska kvalitén var också bristfällig i ungefär hälften av de rotfyllda tänderna. Potentiella riskfaktorer för kommande rotbehandling på grund av karies var hög kariesförekomst vid 10 års ålder, tandvårdsrädsla/behandlingsproblem och många uteblivanden. Obehandlad dentinkaries och djupa fyllningar var vanliga hos 15-åringar och måste ses som en potentiell riskfaktor för rotbehandling.

  This dissertation MIGHT be available in PDF-format. Check this page to see if it is available for download.