Limits of Tax Policy

Abstract: Popular Abstract in Swedish Den offentliga sektorn har vuxit drastiskt under det senaste århundradet och utgör idag en stor del av ekonomin i många västländer. Givet storleken på den offentliga sektorn och dess potentiella inflytande över såväl enskilda individer som samhälle är studier som dokumenterar effekterna av den offentliga sektorn värdefulla. Denna avhandling "Den Offentliga Sektorns Begränsningar" behandlar en rad begränsningar och dilemman som den offentliga sektorn står inför. Det första kapitlet är ett inledande och sammanfattande kapitel som dels beskriver hur den offentliga sektorn har vuxit över tiden och dels sammanfattar kommande kapitel. De två nästföljande kapitlena behandlar bidragssystemet. Bidragssystemet är under reform i en rad västländer. Syftet med dessa reformer är att öka bidragstagarens incitament att försörja sig själv genom arbete, något dagens bidragssystem ofta misslyckats med. Det andra kapitlet skattar marginaleffekterna på arbets- och kapitalinkomst i USA. Dessa marginaleffekter mäter hur intäkterna till den offentliga sektorn i form av skatter och minskat bidrag förändras när inkomsten ökar med en enhet. Skattade marginaleffekter är mycket höga för låginkomsttagare, vilket ger stöd åt reformidkarna. En naturlig fråga att ställa sig är således; vad är den optimala bidragsavtrappningstakten (d.v.s. den takt i vilken bidrag går förlorade när inkomsten ökar med en enhet)? Kapitel tre utvecklar en modell som skattar de gränser som bidragsavtrappningstakten bör ligga inom. Jag finner att vissa länder, Sverige tex, har en bidragsavtrappningstakt som ligger över den övre optimala gränsen. Kapitel fyra skattar sambandet mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt. Detta görs med hjälp av paneldata och en "fixed-effects" skattningsmodell för 21 OECD länder över tiden 1973-1992. Denna skattningsmetod gör det möjligt att kontrollera för tids- och landsspecifika faktorer. Resultatet från detta kapitel visar att tidigare studier, som använt enklare skattningsmetoder, antagligen lider av statistiska problem och inte är förväntningsriktiga. Jag finner ett starkt negativt samband mellan storleken på den offentliga sektorn och tillväxt när tids- och landsspecifika faktorer finns med, är dessa faktorer ej med försvinner dock detta samband. Slutligen frågar jag i sista kapitlet huruvida den offentliga sektorn kan fortsätta att växa obehindrat, eller om skattesystemets påverkan på individers incitament slutligen kan leda till en storleksbegränsning av den offentliga sektorn. Den teoretiska övre gränsen till hur stor den offentliga sektorn kan bli beräknas i en Lafferkurvemodell, dessa gränser jämförs sedan med verkliga mått på den offentliga sektorn i 22 OECD länder. Jag finner belägg för hypotesen att minskningen av den offentliga sektorn kan ha berott på begränsningar att driva in skatteintäkter.