Organizational Psychology and Safety Culture in Air Traffic Control: Concerning Organizational Climate, Situational Leadership and Psychosocial Work Environment

Abstract: Popular Abstract in Swedish Föreliggande avhandling behandlar organisatoriska aspekter såsom organi-sationsklimat, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap samt säkerhetskultur inom den svenska flygtrafikledningen. Avhandlingen är en del av ett större forsknings- och utvecklingsprojekt ? Human Factors in Air Navigation Services (HUFA) ? som drivs i samarbe-te mellan det svenska Luftfartsverket och Lunds universitet. Bakgrunden till projektet är att flygtrafiktjänsten i dag är föremål för stora förändringar. Flygledningscentralerna vid Malmö-Sturup och Stockholm-Arlanda har ny-ligen genomgått betydande organisationsförändringar samt infört ny teknik. Förändringarna har initierats som ett led i en internationell harmoniserings-process där målet är att möta ökande trafikvolymer. Det europeiska luft-rummet är idag till stora delar uppdelat efter nationsgränser, vilket ger ett fragmenterat luftrum med många luftrumssektorer som inte tillåter en op-timering av flygtrafikflödena. Då prognoser gör gällande att flygtrafiken kommer att fördubblas fram till år 2020 och systemet redan idag är överbe-lastat har Europakommissionen initierat ett projekt kallat ?Single European Sky? som syftar till att effektivisera flygledningsarbetet bl.a. genom att re-ducera antalet flygledningscentraler och skapa ett gemensamt Europeiskt övre luftrum. Flera flygledningscentraler kommer därför att slås samman med krav på nya organisationsstrukturer, ny teknik och nya luftrumsindel-ningar. Tidigare forskning har påvisat att t.ex. organisationsförändringar kan ha negativ inverkan på säkerheten i organisationer vars verksamhet karaktäri-seras av många riskfaktorer. Sedan tidigare är det också känt att organisa-tioner vars verksamhet i stor utsträckning styrs av instruktioner, regler och rutiner har svårt att skapa ett gynnsamt förändringsklimat. Säkerhetskultur och innovativt organisationsklimat är därför två centrala aspekter som av-handlingen behandlar. Man har också tidigare konstaterat att ledarskapet har stor betydelse för säkerhetskulturen där ledarnas engagemang, attityder och beteende i relation till säkerheten påverkar övriga medarbetares upp-fattningar, attityder och beteende osv. Man vet också att psykosociala fak-torer kan inverka på individens arbetsprestationer där t.ex. stress kan vara en orsak till slarv och misstag. Förändringar är också en extra belastning som kan få effekter för säkerheten i ett redan krävande arbete. Tidigare forskning kring säkerhet och säkerhetsbeteende har i första hand satt fokus på individfaktorer som kritiska determinanter vid incidenter och avvikelser. Omfattande forskningsinsatser märks kring utformning av gränssnitt, rutiner och arbetsprocedurer osv. Under senare år kan dock ett trendskifte identifieras där psyko-organisatoriska aspekter som säkerhets-kultur ägnas allt mer uppmärksamhet som viktiga faktorer för säkerheten i högriskorganisationer. Organisatoriskt lärande, attityder, tillit och rättvisa är exempel på psyko-organisatoriska dimensioner som anses viktiga i en sä-kerhetskultur. Dock verkar sambanden mellan säkerhetskulturen och andra psyko-organisatoriska aspekter dåligt utforskad. Då säkerhetskulturen anses utgöra en del av det övergripande klimatet på arbetsplatsen är det rimligt att tro att såväl organisationsklimat som ledarskap och psykosocial arbetsmiljö på något sätt relaterar till säkerhetskulturen och i någon utsträckning också påverkar denna. Begreppet säkerhetskultur antyder att det utgör en del av en mer övergripande organisationskultur även om relationerna mellan sä-kerhetskultur och organisationskultur inte är helt klara. Det ifrågasätts om det är klokt att separera säkerhetskulturen från den övergripande kultur som existerar i anslutning till den övriga verksamheten. Beroendet är myck-et starkt då dessa är i förbindelse genom allmänna arbetsprocesser och or-ganisatoriska faktorer. Den övergripande produktionskvaliteten anses också hänga samman med kvaliteten på säkerhetsarbetet. Detta till trots verkar ledarskapets relationer till säkerhetskulturen vara det enda område som är väl utforskat. Någon enstaka studie har fokuserat kring relationerna mellan organisationsklimat och säkerhetsklimat där samband mellan ett allmänt organisationsklimat och säkerhetsklimat har kunnat påvisas. Projektet involverar tre enheter inom Luftfartsverket med sammanlagt 635 anställda. Av dessa enheter är två operativa flygledningscentraler, där den ena i huvudsak hanterar överflygande trafik sk. en route, (här omnämnd som överflygningscentralen) och den andra i huvudsak betjänar flygtrafik på väg till och från flygplatser sk. arrival and depature (här omnämnd som start- och landningscentralen). Utöver de operativa flygledningscentralerna ingår ock-så en administrativ enhet vid Luftfartsverkets huvudkontor kallat ANS (Air Navigation Services). Avhandlingen omfattar sammantaget fem olika studier där Studie I är en teoretisk litteraturstudie som behandlar relationer mellan organisationskli-mat, ledarskap och säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Studie II-V bygger på empiriskt material insamlat vid de ovan nämnda flygledningscentralerna och ANS. Avsikten med Studie I var att genom en litteraturstudie undersöka vilken empirisk kunskap som finns med avseende på relationer mellan organisa-tionsklimat och säkerhetsklimat eller säkerhetskultur. Avsikten var också att studera i vilken utsträckning och på vilket sätt etablerade ledarskapsteorier har tillämpats inom säkerhetsforskningen för att undersöka påverkanspro-cesser och relationer mellan ledarskap och säkerhetskultur eller säkerhets-klimat. Av de sammanlagt nio undersökningar som var föremål för gransk-ning behandlade fyra relationer mellan organisationsklimat och säkerhets-klimat eller säkerhetskultur, där i samtliga fall samband mellan de undersök-ta aspekterna kunde konstateras. De övriga fem undersökningarna behand-lade ledarskapets betydelse för säkerheten. Ledarskapsteorier som introdu-cerades i dessa undersökningar var transaktionellt och transformellt ledar-skap, utbytesteorier samt ledarskapsstil. Den övergripande slutsatsen som kunde dras från denna litteraturstudie var att även om samtliga granskade undersökningar bidrog med nyttig kunskap inom området finns fortfarande behov av mer forskning. Vissa problem kunde också identifieras med avse-ende på generaliserbarhet, definition av begrepp, operationalisering och grundläggande vetenskaps teoretiska utgångspunkter. Syftet med Studie II var att undersöka beredskapen att möta förändringar i en verksamhet som till stora delar omgärdas av regler och rutiner genom att studera det innovativa organisationsklimatet. De övergripande resultaten påvisade ett klimat som trots den regelstyrda verksamheten var förhållan-devis positivt. Resultaten visade också att personalen vid start- och land-ningscentralen uppfattade det innovativa klimatet som något mer positivt än personalen vid överflygningscentralen. De olika operationella förutsätt-ningarna kan därför anses spela en roll för klimatet. ANS bedömde vidare organisationsklimatet som något positivare i jämförelse med överflygnings-centralen samt något negativare än start- och landningscentralen. Resultaten kunde också visa att olika arbetsuppgifter inverkade på uppfattningen av organisationsklimatet då den administrativa personalen i vissa avseenden gjorde en signifikant mer positiv bedömning av klimatet. Vidare kunde konstateras att organisatorisk position i termer av chef eller medarbetare inte hade någon inverkan på hur organisationsklimatet uppfattades. Studie III syftade till att undersöka det situationsanpassade ledarskapet i en högriskmiljö med väl utvecklad säkerhetskultur. Ledarskapet operationalise-rades i termer av ledarstil, stilanpassning samt över- och understyrning och studerades utifrån fyra olika situationer - utveckling, motgång, grupp och individ. Resultaten visade att situationen har stor inverkan på ledarskapet. Ledarskapsstilarna var signifikant olika i de undersökta situationerna. Le-darskapsstilen var mer relationsorienterad i framgångs- och gruppsituatio-ner än i motgångs- och individsituationer. Stilanpassningen ? ledarens för-måga att anpassa sitt ledarskap till medarbetarnas erfarenhet och vilja att ta ansvar ? var statistiskt signifikant bättre i utvecklings- och individsituationer jämfört med motgångs- och gruppsituationer. Skillnaden i operativa förut-sättningar mellan flygledningscentralerna verkade dock inte ha någon inver-kan på ledarskapet. Studie IV avsåg att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom flygled-ningen med avseende på krav, inflytande, stöd och stress. De övergripande resultaten gav en bild av en tämligen positiv arbetsmiljö. Utmärkande nega-tivt för flygtrafikledning verkar dock vara Sensoriska krav, Feedback och Fri-hetsgrader, som alla bedömdes vara problematiska i arbetet. De olika opera-tionella förutsättningarna mellan flygledningscentralerna gav inga signifi-kanta skillnader i arbetsmiljö. Skillnad i arbete verkar däremot ha betydelse då den operativa personalen uppfattade Sensoriska krav, Inflytande, Feedback och Frihetsgrader som mindre positiva och Kvantitativa krav och Sociala relatio-ner som mer positiva jämfört med den administrativa personalen. Tydliga skillnader framkom också i jämförelsen av position, där chefer i allmänhet uppfattade arbetsmiljön som mer positiv än icke-chefer. Den femte studiens övergripande syfte var att undersöka säkerhetskulturen inom svensk flygtrafikledning. De övergripande resultaten visade att säker-hetskulturen i stort bedömdes vara överrensstämmande mellan de olika un-dersökta enheterna. ANS gav dock generellt sett något lägre bedömningar. Det kunde också konstateras att chefer i allmänhet ansåg säkerhetskulturen som bättre utvecklad jämfört med övrig personal. Individuella faktorer som kön, ålder, anställningstid hade däremot liten eller ingen effekt på uppfatt-ningen av säkerhetskulturen. Studien avsåg också att undersöka relationen mellan organisationsklimatet och säkerhetskulturen. På flygledningscentra-lerna kunde samband konstateras mellan i huvudsak organisationsklimat-dimensionerna Idéstöd och Konflikter och säkerhetskulturen, medan inga starka samband kunde identifieras vid ANS. Säkerhetskulturen visade sig också vara stabil under en 20-månadersperiod. Vid en intervjustudie visade resultaten att en väl utvecklad rapporteringskultur kan identifieras vid de undersökta flygledningscentralerna. Dialogen bedömdes som öppen och rättvis i vilken operatörerna kan dela sina erfarenheter utan rädsla för re-pressalier. Då kunskapen kring hur organisatoriska aspekter inverkar på säkerheten i en högriskmiljö och relationerna kring organisatoriska faktorer och säker-hetskultur och säkerhetsklimat fortfarande är oklara, efterlystes mer forsk-ning inom detta område, med ett särskilt fokus på flygtrafikledning. För att övergången till Single European Sky skall kunna genomföras så smidigt, säkert och effektivt som möjligt bör också liknande studier som de i av-handlingen behandlade genomföras i fler europeiska länder, då kulturella skillnader och lokala variationer sannolikt påverkar övergången.