Energy Use, Efficiency Gains and Emission Abatement in Transitional Industrialised Economies: Poland and the Baltic States

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen är en studie av hur energianvändning och luftföroreningar i Polen, Estland, Lettland och Litauen har förändrats under övergången till marknadsekonomi efter 1989. Avhandlingen består av sex artiklar, vilka behandlar tre aspekter av dessa förändringar. I de tre första artiklarna analyseras energistrukturen i de baltiska länderna Artikel I) och Polen (Artikel II och III) vid inledningen av övergången till marknadsekonomi. Resultaten av analysen visar att dessa länder hade en primärenergiförbrukning per BNP som var två till tre gånger högre än i utvecklade marknadsekonomier i Västeuropa på grund av en mer energiintensiv ekonomisk struktur och högre specifik energiintensitet i de flesta ekonomiska sektorer. Den höga energiintensiteten i de baltiska länderna och Polen ledde också till betydligt högre utsläpp av luftföroreningar per primärenergiförbrukning och per BNP än i Västeuropa. Andra orsaker till den höga utsläppsintensiteten i de östeuropeiska länderna var dominansen av fossila bränslen i el- och värmeproduktionen samt den ineffektiva kontrollen av luftföroreningar. Under övergångens första åt föll energiförbrukningen kraftigt som ett resultat av en skarp nedgång i industriproduktionen och snabbt stigande bränslepriser. I de baltiska staterna berodde tillbakagången av energiförbrukningen även på avbrott i olje- och gasleveranser från Ryssland. Den andra gruppen av artiklar (Artikel IV och V) analyserar förändringar i elproduktion, bränsleförbrukning, verkningsgrad och utsläpp av svaveldioxid i den polska kraftindustrin mellan 1988 och 1997. Resultaten visar att utsläppen av svaveldioxid minskade med 45 procent under denna period. Utsläppsminskningen var delvis en följd av minskad elproduktion på grund av den ekonomiska tillbakagången i början av 1990-talet. Andra orsaker var emellertid viktigare. En viktig orsak till utsläppsminskningen var omstruktureringen av kraftindustrin, vilken innebar att kraftverken blev självfinansierande och miste möjligheten till statliga subventioner samtidigt som priset på kol höjdes kraftigt. En annan orsak var reformen av miljövården i Polen, vilken ledde till striktare kontroll av utsläpp av luftföroreningar. Tillsammans skapade dessa åtgärder starka incitament för kraftverken att köpa kol med högre värmevärde och lägre svavelhalt. De höjda kolpriserna och avskaffade subventionerna fick även kraftverken att förbättra elproduktionens verkningsgrad, vilket ytterligare bidrog till utsläppsminskningen. En andra fas i utsläppsminskningen inträdde efter 1994 då utsläppen av svaveldioxid fortsatte att minska tack vare att kraftverken började installera avsvavlingsutrustning. Under denna fas har framför allt två faktorer drivit kraftverkens insatser för att minska utsläppen: Polens undertecknande av det andra svavelprotokollet, och Polens ansökan om medlemsskap i EU, vilken innebär en anpassning till EU:s miljölagstiftning. Avhandlingens sista artikel är en jämförande studie av konverteringar av värmepannor för fjärrvärmeproduktion från fossila bränslen till träbränslen. Sex konverteringar i de baltiska länderna jämfördes med sju konverteringar i Ryssland och Tjeckien. Resultaten visar att de baltiska pannkonverteringarna ledde till minskade bränslekostnader och kostnadseffektiv utsläppsminskning av svaveldioxid och koldioxid. Dessutom bidrog konverteringarna till teknik- och kunskapsöverföring, minskade bränsleimporten samt skapade lokala marknader för biobränslen.