Baltic Sea Ports and Russian Foreign Trade - Studies in the Economic and Political Geography of Transition

Abstract: The aim of this study is to describe how the changing geopolitical environment in the former Soviet Union (FSU) has created a new transport geography, and thereby resulted in new patterns of foreign trade routes, port competition and market economic adaptation in the Baltic Sea fringe. The geographical limitation is the western part of the FSU and the Baltic Sea. The time-span is from the beginning of the 1990's until the beginning of 2003. The role of, and situation in, the port sector is here used to describe the difficulties that have faced primarily Russia in the years of transition. In its current extension, Russia faces severe limitations in port capacity compared to the demand generated by domestic industry and raw material producers. Meanwhile, the Baltic states possess a port capacity that vastly exceeds local demand. A number of proposed Russian projects for new port capacity are described and the Russian North West is set in relation to the Baltic Sea region as a possible competitor. In addition, other changes and developments within the Russian transport- and port-sectors during the years of transition are described. The thesis shows that the current large-scale development of new Russian port capacity, although economically hard to motivate, has coincided with higher oil prices since 1999. As traded volumes have increased even more than capacity, Russian dependence in the port-sector upon foreign ports continues uninterrupted. The results of a five-year longitudinal Port Survey of Swedish foreign trade with the FSU countries 1993 - 1997, conducted by the author, complemented by a similar study by Statistics Sweden 1998 - 2001 in Swedish ports, is also presented. The purpose has been to thoroughly study the actual flow of cargoes between Sweden and the FSU and, at the same time, evaluate the official trade statistics presented for this trade relation, which has uncovered substantial discrepancies. Syftet med denna avhandling är att beskriva hur den förändrade geopolitiska situationen i det forna Sovjet har skapat en ny transportgeografi, och därmed resulterat i nya mönster för utrikeshandelsflöden, hamnkonkurrens och marknadsekonomisk anpassning vid Östersjöns östra rand. Geografiskt behandlas den västra delen av det forna Sovjet och Östersjön. Tidsmässigt täcks perioden från början av 1990-talet fram till början av 2003. Hamnsektorn används för att beskriva de omställningssvårigheter som framförallt Ryssland har haft under den senaste tioårsperioden. I sin nuvarande utbredning har Ryssland varit och är ännu kraftigt hämmat med avseende på tillgången till hamnar. Samtidigt har de baltiska länderna en hamnkapacitet som vida överstiger de inhemska behoven. Ett antal föreslagna ryska hamnprojekt för utökande av kapaciteten beskrivs och den nordvästra delen av Ryssland sätts i relation till de baltiska staterna såsom en möjlig konkurrent. I tillägg till detta beskrivs också förändringar och utvecklingen inom den ryska transport- och hamnnäringen under transitionsperioden. Avhandlingen visar att den sentida storskaliga utbyggnaden av rysk hamnkapacitet har sammanfallit med den högre oljeprisnivå som råder sedan 1999, men är trots det troligen svår att ekonomiskt motivera. Eftersom de hanterade godsvolymerna har ökat ännu snabbare än kapaciteten kvarstår dock det höga ryska beroendet av utlandet inom hamnsektorn i motsvarande grad som tidigare. Även resultaten från en flerårig hamnenkät avseende svensk utrikeshandel med det forna Sovjet under åren 1993 - 1997 som författaren utfört, kompletterad med SCB material för åren 1998 - 2001, ges en detaljerad presentation. Avsikten är att närmare presentera de faktiska flödena av gods mellan Sverige och länder i det forna Sovjet genom hamnarna. Samtidigt har det insamlade statistiska materialet gjort det möjligt att kunna utvärdera den officiella statistik som presenteras för denna handel, vilket har blottlagt avsevärda avvikelser.