Early land plant spores from the Paleozoic of Sweden – taxonomy, stratigraphy and paleoenvironments
Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna studie omfattar tidsperioderna ordovicium, silur och äldsta devon. Silurperioden sträcker sig från 444 till 416 miljoner år sedan och karakteriseras av globala miljö- och klimatförändringar. Vid denna tid hade djur och växter börjat kolonisera land, land som tidigare varit ödsligt och kargt. Min studie visar att det i Skåne då redan fanns en flora bestående av primitiva landväxter. Dock är fossil som är stora nog att se med blotta ögat, så kallade makrofossil, av landväxter mycket ovanliga från denna period. Detta beror antagligen på att de tidiga växterna förmodligen saknade vedämnen som lättare fossiliseras. Sporer innesluter själva cellen med DNA och kromosomer, och ytterhöljet är till för att skydda innehållet från till exempel uttorkning och UV-strålning. Höljet består av sporopollenin som är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning och sporerna bevaras därför ofta som fossil i lagerföljderna.. Därför är de mikroskopiska sporer, som dessa primitiva växter framställde för sin förökning i många avseenden viktiga verktyg inom forskningen om tidiga växter. De kan användas för att studera diversitet (artrikedom) i den tidiga landfloran, man kan åldersbestämma lagerföljder med hjälp av sporer, (biostratigrafi) och man kan använda sporerna för miljö- och klimattolkning. Dessutom har sporerna den egenskapen att de ändrar färg vid tryck och temperatur beroende på begravningsdjup i sedimenten. Detta kan man använda sig av då man undersöker potentialen för förekomst av kolväten (olja och gas), i lagerföljderna. I denna avhandling beskrivs en rik och välbevarad sporassociation. Både kryptosporer (framställda av de tidigaste landväxterna) samt trileta sporer (framställda av de första kärlväxterna) har återfunnits. Totalt har 66 olika sporarter identifierats från över-siluriska och devonska sektioner i Skåne och visar på en tidig mångformig flora av landväxter. Nya och viktiga resultat från Öved Sandstenen presenteras i ett av arbetena då mina resultat baserade på åldersdatering av sporer, visat att den övre delen av Öved Sandstenen är av devonsk ålder. Dessa sediment har tidigare ansetts vara av silurisk ålder. Under tidsperioden silur och under början av devon var paleokontinenten Baltica, som Sverige tillhörde, täckt av grunda epikontinentala hav. Skåne var täckt av ett grundhav och sporer från landväxter fördes med deltasystemens floder ut till havs och sjönk ner till havets botten då de nådde lugnare vatten. Idag finns dessa sporer från tidiga landväxter bevarade i sediment som förekommer i delar av Skåne och på Gotland. I detta projekt studerades borrkärnor och prover från Skåne och Gotland innehållande fossiliserade växtsporer och annat organiskt material, så som marina mikroorganismer, för att fastställa artrikedomen av sporer i de undersökta proverna. Sporerna studerades med hjälp av ljusmikroskop samt elektronmikroskop. Borrkärnorna togs upp av SGU under 60-talet och har aldrig tidigare studerats med avseende på sporinnehåll. Även i övrigt är studier av siluriska sporer ovanliga från Balticaområdet och kunskapen om de tidiga flororna från denna del av världen är begränsad. Silurperioden var en mycket intressant period präglad av globala förändringar i miljö och klimat. Under silur hade de första landväxterna etablerat sig och dessa framställde primitiva sporer som en del av sin förökning och de finns till stor del bevarade i de skånska lagerföljderna. Sandstenen i Klintaområdet i Skåne är marin (det vill säga området var täckt av hav) och innehåller förutom sporer från landväxter som spridits ut i havet med floder också marina mikrofossil, till exempel acritarcher. Dessa finns också bevarade i stort antal i lagerföljderna och har studerats tillsammans med sporerna.
CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)